Trumps ryska gasplan krockar med EU-förbudet

Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner uppmanade Ukraina att överväga att åter öppna ledningarna som tidigare förde rysk gas till Europa. Det skulle enligt förslaget kunna ingå som ett incitament i en uppgörelse om kriget. EU har redan beslutat att handeln ska upphöra: nya avtal om rysk gas är förbjudna och de gamla löper ut enligt en fast tidsplan. Washington kan lägga fram idén, men bara EU:s institutioner kan avgöra om gasen får köpas i Europa.

New York Times hänvisar till personer med insyn i samtalen. De beskriver möten med Volodymyr Zelenskyj i Kyiv i september och med ukrainska och europeiska företrädare i Miami i början av oktober (New York Times). Rapporten anger varken volym, gasledning, köpare eller tidsplan.

De officiella reaktionerna var vaga. Vita huset sade bara att det arbetade med en fredsplan som skulle ge båda sidor ekonomiska incitament. Kremls talesperson Dmitrij Peskov beskrev ett förnyat energisamarbete som bra för Ryssland och möjligen också för Europa (New York Times). Enligt samma rapport ryggade europeiska företrädare tillbaka inför idén.

Den tyska tv-kanalen n-tv rapporterade att förbundskansler Friedrich Merz säkerhetsrådgivare kritiserade idén skarpt. Det är en uppgift om samtalen. Berlin har inte offentliggjort någon ståndpunkt.

Varken Zelenskyj eller EU-kommissionen har kommenterat saken offentligt. Utspelet följer på att Trump pausade införandet av nya amerikanska sanktioner mot ryska energiintäkter, strax innan de skulle träda i kraft (To Brief).

Lagen finns redan på plats

Reglerna är enkla: EU får inte ingå nya avtal om rysk gas, oavsett om den kommer via ledning eller som flytande gas med fartyg. Befintliga avtal har fått slutdatum. EU-förordning 2026/261 gäller direkt i alla medlemsländer sedan den 3 februari. Avtal som ingicks efter den 17 juni 2025 får ingen övergångsperiod, och de sista långfristiga avtalen om gas via ledning löper ut den 30 september 2027 (EUR-Lex).

En del rysk gas levereras alltså fortfarande lagligt. Äldre avtal gav 36 miljarder kubikmeter under 2025, motsvarande 12 procent av EU:s gasimport, främst via TurkStream till sydöstra Europa (EU-kommissionen). Avtalen löper ut. Mer gas som en del av en fredsuppgörelse skulle kräva nya avtal, just den typ som lagen förbjuder.

En ändring skulle kräva beslut från tre EU-institutioner. EU-kommissionen, unionens verkställande organ, måste först föreslå en ändring. Därefter måste både Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, där medlemsländernas regeringar röstar, godkänna den.

Båda röstade för förbudet i år. I januari stödde 24 regeringar det, medan Ungern och Slovakien röstade emot och Bulgarien avstod (Europeiska unionens råd). Omröstningen skedde med kvalificerad majoritet, vilket innebär att inget enskilt land kan stoppa beslutet. De två motståndarna kunde därför inte fälla förbudet. Europaparlamentet godkände det med röstsiffrorna 500 mot 120 (Europaparlamentet).

Lagen har ett snävt undantag. Om en gasförsörjningskris utlyses kan EU-kommissionen pausa förbudet i högst fyra veckor åt gången, och då bara för korttidsavtal (EUR-Lex). Undantaget är avsett för en akut försörjningskris. Löpande gasleveranser som skrivs in i en fredsuppgörelse ryms inte inom reglerna.

Vem skulle köpa gasen?

En återöppning av ledningarna kräver också en köpare. Europas tidigare kunder har lämnat marknaden. Det österrikiska energibolaget OMV sade i december 2024 upp sitt leveransavtal med Gazprom Export, som egentligen skulle ha löpt till 2040 (OMV).

En återstart skulle därför kräva ett nytt ryskt leveransavtal, ett transitavtal med Kyiv, reserverad kapacitet i ledningarna och ett europeiskt bolag som är villigt att skriva under. Bolaget skulle då ingå just den typ av nytt avtal som förordningen förbjuder.

Kostnaderna och vinsterna skulle fördelas ojämnt. Kyiv skulle kunna få transitavgifter och Moskva åter exportintäkter. Europa skulle åter ta på sig ett beroende som det lagt år och pengar på att minska. Tyska nätmyndigheten Bundesnetzagentur har dokumenterat hur Ryssland trappade ned leveranserna genom Nord Stream under 2022 och sedan stoppade dem helt (Bundesnetzagentur).

Så som förslaget har beskrivits är det ett amerikanskt förhandlingsutspel utan namngiven europeisk köpare eller plan för att ändra EU-lagen. Beslutet ligger hos EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Ingen av dem har begärt att reglerna ska ändras.