Trump hotar franskt vin med 100% tullar

En fransk skatt på digitala plattformars intäkter har dragit in champagne i samma konflikt som amerikanska teknikbolag. Donald Trump hotar med 100 % tull på franskt vin och champagne om Paris inte slopar sin skatt på digitala tjänster, som tas ut på de intäkter stora plattformar får från franska användare, snarare än på traditionell bolagsvinst (Euronews, Europa Press). Något formellt amerikanskt handelsbeslut finns ännu inte. Hotet kommer ändå ovanpå en redan införd amerikansk tull på 15 % på EU-viner, upp från tidigare 10 % (CNBC, Euronews).

En konflikt mellan regeringar som betalas av jordbruket

Frankrike får in omkring 700 miljoner euro om året från skatten på digitala tjänster, enligt ofta återgivna men inte oberoende verifierade budgetuppgifter (Mashable). Skatten träffar bolag med minst 750 miljoner euro i globala intäkter och 25 miljoner euro i franska digitala intäkter (CIAT, tagesschau). De flesta bolag som passerar de gränserna är amerikanska. Washington kallar skatten diskriminerande. Paris beskriver den som ett sätt att fylla luckan efter OECD:s försenade pelare ett-process, ett globalt försök att ge beskattningsrätt till de länder där plattformarna faktiskt tjänar sina pengar, inte bara där huvudkontoret ligger (Gov.je, Taxspoc).

Båda sidor har sakargument. Det gamla bolagsskattesystemet fångar dåligt värde som skapas av digitala plattformar i länder där de har miljontals användare men få fysiska kontor. Samtidigt är de franska trösklarna konstruerade så att de i praktiken främst träffar bolag med huvudkontor i USA. Det gör den amerikanska diskrimineringsanklagelsen politiskt lätt att sälja. Motdraget riktas däremot inte mot tekniksektorn, utan mot vin, eftersom alkohol är dyrt, varumärkeskänsligt och starkt förknippat med Frankrike.

Franska exportörer av vin och sprit sålde redan 21 % mindre till USA i fjol, enligt branschorganisationen FEVS. Allt berodde inte på tullar: svagare efterfrågan och minskade lager hos importörer spelade också in. En tull på 100 % skulle ändå i praktiken dubbla priset som amerikanska importörer betalar innan grossister och butiker lägger på sina marginaler. En svår nedgång kan då bli ett marknadsras (Comercio.gob.es, CNBC).

Smärtan stannar inte vid Frankrikes gräns

Handelspolitiken är EU-kompetens. Därför blir tullar mot franska varor snabbt en konflikt med Bryssel, inte bara med Paris (tagesschau, Deutsche Welle). Om vin fungerar som påtryckningsmedel mot Frankrike kan samma metod användas mot andra medlemsländer.

Italien känner redan av läget. Italiensk vinexport till USA föll med 20,5 % under första kvartalet 2026 jämfört med samma period året före, till 407,9 miljoner euro. Spritexporten minskade med 35 % (WineNews, Federvini). Spanien, som exporterade vin för 331 miljoner euro till sin största marknad utanför EU, såg inköpen falla med 15 %. Madrid svarade med en ICEX-plan, ett statligt exportstöd som ger marknadsinformation och hjälp med diversifiering till de 500 spanska företag som är mest exponerade mot USA-handeln (EFEagro, Ministerio de Economía).

Irlands sårbarhet ser annorlunda ut. Landet är europeisk bas för många av de amerikanska teknikbolag som Frankrike beskattar. Regeringsbedömningar pekar på att BNP kan falla med 2,75 % till 4 % och sysselsättningen med 2,5 % till 3,25 % vid breda amerikanska tullscenarier, med 110 000 till 160 000 anställda i utsatta sektorer (RTÉ, The Irish Times). Dublins oro gäller inte vin. Den gäller risken att varje europeiskt försök att beskatta eller reglera amerikanska plattformar möts med vedergällning mot den exportsektor som råkar vara politiskt användbar.

Tyskland har valt försiktighet. Ekonomiminister Katherina Reiche har avvisat krav inom SPD:s parlamentsgrupp på en tysk digitalskatt och föredrar nedtrappning framför ett steg som kan placera Berlin i samma amerikanska sikte (tagesschau).

Det som fortfarande är oklart

Den största osäkerheten är om tullen på 100 % faktiskt införs. Innan USTR, USA:s handelsmyndighet som verkställer presidentens tullbeslut, utfärdar ett formellt beslut är detta påtryckning snarare än politik. Den andra osäkerheten gäller OECD:s pelare ett. Om processen till slut ger ett fungerande avtal kan nationella digitalskatter bli överflödiga. Hittills har förhandlingarna gått långsamt i flera år.

Kostnaderna är redan ojämnt fördelade. Skatten skrivs av regeringar och riktas mot plattformar. Hotet om vedergällning träffar vingårdsarbetare i Champagne, importörer i New York och vinregioner i Sydeuropa som inte haft något med den franska skatten att göra. Regeringar och teknikjättar tvistar om beskattningsrätt. Jordbruksexportörer får bära risken. Det gäller oavsett om just den här tullen till slut blir verklighet.