Trump hotar med 100% tullar mot digitalskatter

Frankrikes skatt på digitala tjänster drar in omkring 700 miljoner euro om året (Assemblée nationale). EU:s varuexport till USA uppgick 2025 till 554,9 miljarder euro (European Commission). Donald Trump vill använda den senare siffran för att pressa bort den förra.

USA:s president har hotat med 100-procentiga tullar på import från europeiska länder som beskattar digitala tjänster från amerikanska teknikbolag (New York Times). EU-kommissionen avvisade hotet och försvarade medlemsländernas rätt att beskatta ekonomisk aktivitet på sitt eget territorium (Reuters via WHTC).

Washington kan svara på en digital skatt med tullar på helt andra varor. Det är den obalansen som gör konflikten riskfylld. Section 301 i USA:s handelslagstiftning ger landet möjlighet att införa tullar på i princip de importvaror som väljs ut (Cornell Law). En skatt på Google kan därmed bli ett problem för franska vinproducenter. Tidigare konflikter om digitala tjänsteskatter var nära att utlösa amerikanska tullar på 25 procent på vin, handväskor och kosmetika innan internationella skatteförhandlingar pausade åtgärderna (Vinetur).

Små intäkter, mycket stor exponering

Skatter på digitala tjänster tar ut en andel av de intäkter som stora plattformar tjänar på lokala användare genom annonsering, marknadsplatser eller användardata. Den franska modellen tar 3 procent från bolag med mer än 750 miljoner euro i globala digitala intäkter och över 25 miljoner euro i intäkter i Frankrike (Legifrance). Spanien har en liknande skatt på 3 procent, med en inhemsk tröskel på 3 miljoner euro (BOE).

Lagarna nämner inte Google, Meta eller Amazon. Men eftersom bara de största plattformarna når intäktströsklarna träffar skatterna nästan uteslutande amerikanska teknikjättar. Formellt är de neutrala. I praktiken är de diskriminerande, enligt Washingtons argument.

En beräkning som stöder digitala tjänsteskatter uppskattade att en tänkt EU-gemensam avgift skulle ge omkring 5 miljarder euro per år (Robert Schuman Foundation). EU hade 2024 ett varuhandelsöverskott mot USA på 198 miljarder euro (European Parliament). Skatteintäkter på några hundra miljoner euro per land kan alltså utlösa tullar som påverkar handelsflöden i en helt annan storleksordning.

Lagen säger att plattformarna betalar. Fakturan visar något annat.

Plattformarna skickar redan vidare kostnaden. Meta tar ut platsbaserade avgifter från annonsörer som motsvarar respektive lands digitala tjänsteskatt: 3 procent i Frankrike, Italien och Spanien, 5 procent i Österrike (Wprost). Amazon lägger på en liknande avgift för säljare på sin marknadsplats (Go2Market). Skatten tas tekniskt ut från plattformen. Kostnaden hamnar hos europeiska företag som annonserar eller säljer via den.

Om tullarna införs uppstår en andra förlorargrupp, utan koppling till digital beskattning. Tysklands varuexport till USA uppgick 2024 till omkring 161,4 miljarder euro, främst fordon, maskiner och läkemedel (Rohlig). Tyskland har ingen digital tjänsteskatt; förbundsdagen avvisade nyligen ett sådant förslag (Bundestag). Vid breda tullar skulle tyska biltillverkare drabbas av en konflikt som de inte har drivit fram.

Den skillnaden gör det svårt att bygga ett samlat EU-svar. Frankrike och Spanien försvarar skatterna som en fråga om nationell beskattningsrätt. Tyskland, med betydligt större varuexport till USA och utan egen digital tjänsteskatt, har starka skäl att söka nedtrappning. Irland, där utlandsägda multinationella bolag stod för 87 procent av bolagsskatten förra året (RTÉ), är starkt beroende av amerikanska företagsinvesteringar som en transatlantisk handelskonflikt kan rubba.

EU har ett juridiskt verktyg för sådana lägen. År 2023 antogs Anti-Coercion Instrument, ett regelverk som gör det möjligt för unionen att slå tillbaka när ett annat land använder handelstryck för att tvinga fram politiska förändringar (EUR-Lex). Men att använda det innebär upptrappning, och kostnaderna skulle fördelas ojämnt. Tysklands exporttunga ekonomi skulle ta betydligt större skada än Frankrikes.

Tills vidare betalar annonsörer och marknadsplatssäljare den digitala skattetilläggsavgiften i det tysta. Om tullarna kommer flyttas notan till exportörer som aldrig haft med beskattningen av teknikbolag att göra. Frågan är om skatteintäkter på några hundra miljoner euro per land är värda att försvara när motåtgärderna kan träffa handel värd hundratals miljarder.