Trump väger Turkiets F-35-comeback

F-35 är mer än ett stridsflygplan. Det är också ett av Washingtons mest effektiva utrikespolitiska instrument. På Nato-toppmötet sade Donald Trump att han ännu inte har bestämt om Turkiet ska få tillbaka tillgången till planet (USA Today, The Hill). Osäkerheten är i sig ett maktmedel. Eftersom USA kontrollerar vem som får delta i programmet kan Washington avgöra vilka allierade som får tillgång till Natos mest känsliga militärteknik.

Recep Tayyip Erdogan varnade Kyriakos Mitsotakis för att "göra samma misstag som Netanyahu" genom att motsätta sig turkisk tillgång. Mitsotakis svarade att Grekland inte tänker tala om för Washington vart amerikanska vapen ska säljas, men kallade Turkiets officiella krigshot vid en grekisk utvidgning av territorialvattnet i Egeiska havet till 12 nautiska mil för "en anakronism" (Euronews Greece). Båda talade i praktiken till samma mottagare: USA. Beslutet ligger i Washington.

Så fungerar låset

Grekland är inne i programmet. USA:s Defense Security Cooperation Agency, Pentagonorganet som hanterar utländska vapenförsäljningar, underrättade kongressen i januari 2024 om en möjlig försäljning av upp till 40 F-35A-plan till Aten (DSCA). Sex månader senare undertecknade Grekland sin formella acceptans (Lockheed Martin).

Turkiet är utestängt. År 2019 tog Pentagon bort Ankara från programmet efter att Turkiet tagit emot det ryska luftvärnssystemet S-400. Motiveringen var direkt: F-35 "kan inte samexistera med en rysk underrättelseplattform" som skulle kunna lära sig att upptäcka planets smygprofil (Pentagon). Därefter införde Washington sanktioner mot Turkiets myndighet för försvarsmateriel enligt CAATSA, den amerikanska lag som straffar större affärer med Rysslands försvarssektor (State Department).

Trump kan signalera en mjukare linje mot Erdogan, men CAATSA är lag, inte en fråga om presidentens tonläge. 18 kongressledamöter har offentligt motsatt sig att Turkiet tas in igen, och ett resolutionsförslag har lagts fram för att stoppa relaterade överföringar (Protothema, RIK). En omsvängning kräver antingen att S-400-systemet bevisligen avlägsnas eller att administrationen hittar en lagstiftningsväg runt hindret. Ingen amerikansk administration har hittills försökt det.

Därför är Europa splittrat

Grekland och Israel ser turkiska F-35-plan som ett direkt hot mot den militära balansen. Turkiet håller fortfarande fast vid sitt formella krigshot i Egeiska havet. Atens argument är att programmet förlorar sin mening om en stat med ett sådant hot får samma smygflygplan som Grekland. Benjamin Netanyahu har tryckt på från sitt håll och varnat Trump för att turkiska F-35 skulle ändra den regionala balansen (n-tv, ZEIT).

Rumänien ser Turkiet genom Svarta havet. Bukarest samarbetar med Ankara och Sofia om minröjning och skydd av kritisk infrastruktur (Digi24). För Rumänien innebär ett Turkiet som binds närmare väst en mer användbar partner mot Ryssland.

Italien och Spanien gör den europeiska linjen mindre entydig. Leonardo driver F-35-monteringsanläggningen i Cameri i Italien och bildade i juni 2025 ett samriskbolag med turkiska Baykar för obemannade system (Leonardo, Leonardo-Baykar). De kontrakten ger Rom skäl att hålla Ankara nära. Spanien planerar samtidigt att köpa turkiska Hurjet-skolplan (Euronews Spain). Europas eget svar på femte generationens stridsflyg, FCAS, det fransk-tysk-spanska framtida stridsflygsystemet, sitter fortfarande fast i industripolitiska tvister (El País). Så länge FCAS inte levererar är europeiska huvudstäder beroende av amerikanska flygplan och turkiska samarbeten för att täcka luckorna.

Vem har nyckeln

Två spärrar står mellan Turkiet och F-35. Vita huset måste intyga att S-400-frågan är löst. Kongressen kan stoppa eller fördröja varje försäljning. Trump kontrollerar den första spärren, men den avgörande frågan är om Turkiets geografi och militära tyngd räcker för att åsidosätta amerikansk exportkontrollagstiftning. Aten, Jerusalem och 18 kongressledamöter räknar med att svaret är nej. Ankara och delar av Natos östra flank räknar med motsatsen. Så länge S-400-systemet finns kvar på turkisk mark är låset stängt.