Två centimeter håller Cernavodă igång

Rumänska militärdykare sprängde den 3 augusti en klippformation i Donau. Vattennivån nära Cernavodă steg därefter med omkring två centimeter (Euronews România, Financial Intelligence). Vid Cernavodă, Rumäniens enda kärnkraftverk och landets största källa till stabil elproduktion, kan två centimeter räcka till ännu ett dygn med kylvatten. Floden hade sjunkit med 2-3 centimeter per dag, och kraftverket bedömdes ha ungefär fyra till fem dagar kvar innan vattenflödet blev för lågt för fortsatt drift (AGERPRES).

Ungern visar vad som händer när kylvattnet inte längre räcker. Paks, som normalt står för omkring hälften av landets elproduktion (World Nuclear Association), började stängas ned stegvis den 27 juli sedan Donau sjunkit under den nivå där pumparna kan ta in tillräckligt med kylvatten. Den 2 augusti var bara en av åtta turbogeneratorer fortfarande i drift (MVM). Både Rumänien och Ungern bad industrin att minska sin förbrukning för att hushållens elförsörjning skulle kunna prioriteras.

Att bygga om floden

Klippan Pârjoaia låg nära den punkt där Donau delar sig mellan Gamla Donau, som försörjer Cernavodăs kylvattenintag, och Balaarmen, som hade dragit åt sig större delen av det återstående flödet. Sprängningen var den mest synliga delen av ett större ingrepp. Mudderverk rensade den igenslammade intagskanalen, och fyra pråmar lastade med sten sänktes som en tillfällig undervattensvall (Curs de Guvernare, Libertatea). Regeringen avsatte omkring 7 miljoner lei till arbetet. Det är en begränsad summa för akut flodteknik och betydligt billigare än att ersätta Cernavodăs produktion med importerad el.

Energiminister Radu Miruță uppgav att nivån steg med omkring 4 centimeter när effekten hade fortplantats nedströms (Digi24). Hela åtgärdspaketet ska enligt planen ge 10-12 centimeter högre vattennivå (HotNews). Samtidigt fortsätter floden att falla. Hydrologer bedömer att flödet vid Baziaș kan sjunka till 1 350 kubikmeter per sekund den 10 augusti, under det tidigare historiska bottenrekordet på 1 400 kubikmeter per sekund från 1985 (AGERPRES). Sprängningen köpte tid. Den ändrade inte prognosen.

Ungerns bortfall blev hela regionens prisproblem

Under en topplasttimme den 4 augusti importerade Ungern 3 195 MW el, samtidigt som den inhemska produktionen uppgick till 3 049 MW. Mer än hälften av landets el kom då från utlandet (Portfolio).

Den plötsliga efterfrågan drev upp priserna i hela regionen. Elsystemen i Central- och sydöstra Europa är sammankopplade genom gränsöverskridande auktioner. När ett land behöver mer el än det producerar bjuder det på import, och priset stiger i de anslutna elområdena. Den 29 juli låg dagenförepriserna, alltså priserna som sätts i auktion dagen innan elen levereras, i den ungersk-serbiska korridoren på i genomsnitt 132 euro/MWh. Enskilda timmar nådde 268 euro/MWh (Serbia Energy). Terminskontrakt för veckan därpå steg till 250-263 euro/MWh (Argus). Att ersätta 2 GW kärnkraft med spotimport under en värmebölja, när luftkonditionering höjer efterfrågan i flera länder samtidigt, blir dyrt. Terminspriserna visar att marknaden räknade med att pressen skulle bestå.

Alla kraftverk är inte lika utsatta

Bulgariens kärnkraftverk Kozloduy tar in kylvatten via en pumpstation i en djup vik. Det gör anläggningen mindre sårbar än Cernavodăs öppna kanal. Bulgariens energidepartement uppgav att det inte väntade sig någon betydande produktionsminskning under åtminstone tre veckor (BTA). Österrike visar en annan sida av samma torka. VERBUND, landets största vattenkraftsbolag, rapporterade att elproduktionen under första halvåret 2026 låg 9,8 procent under nivån ett år tidigare (VERBUND). Ändå exporterade Österrike el i juni (APG). Landet hade tillräckligt med annan produktion och nätflexibilitet för att hantera samma torka.

Rumänien kan vinna dagar med pråmar, muddring och sprängningar. Men om varmare och torrare somrar återkommer går det inte att behandla kylvatten som ett återkommande akutproblem.