Två namn bromsar EU-sanktioner

Den 3 juli sade Bulgariens premiärminister Rumen Radev till parlamentet att han skulle stoppa EU:s 21:a sanktionspaket mot Ryssland om två namn inte ströks från listan: den rysk-ortodoxe patriarken Kirill och Vagit Alekperov, affärsman med koppling till Lukoils bulgariska raffinaderi. Radev hänvisade till energisäkerhet och risken för störningar vid anläggningen i Burgas (BTA, European Pravda). Det handlade om två namn bland hundratals. Men i EU:s sanktionssystem räckte det för att hålla hela paketet öppet.

EU:s utrikespolitiska sanktioner kräver enhällighet enligt fördraget om Europeiska unionen. Alla 27 regeringar måste säga ja innan ett paket kan antas (Council sanctions overview). De personer och företag som omfattas ligger i bilagor till den juridiska texten. En regering behöver därför inte säga nej till hela konstruktionen. Den kan invända mot ett enda namn, och enhällighetskravet gör invändningen till ett praktiskt veto.

Så höll Sofia kvar ärendet

Den 9 juli hade Sofia tonat ned språket. Försvarsminister Dimitar Stoyanov sade i bulgarisk tv: "Detta är inget veto. Det är reservationer som vi lägger fram för att dessa personer ska tas bort ur sanktionsregimen" (Fakti). Sakfrågan var oförändrad. Sofia ville fortfarande få bort båda namnen. Det som ändrades var hur kravet presenterades.

Det sannolika utfallet är att paketet antas utan Kirill och Alekperov på listan. Enligt Pravda räknar diplomater med att namnen stryks i tysthet. Italien stödde Bulgarien i frågan om Kirill, enligt uppgifter eftersom Vatikanen ogärna ser sanktioner mot ledaren för ett kristet samfund (Euromaidan Press).

En metod andra huvudstäder känner igen

Slovakiens utrikesminister Juraj Blanár ringde sin bulgariska kollega och gav offentligt stöd till Sofias linje. Han sade att den nya regeringen "hävdar sina intressen på ett sätt som liknar Slovakiens" (Teraz). Ungerska medier beskrev samtidigt händelsen genom Budapests egen långa erfarenhet av att använda hot om veto för att få eftergifter i frågor om EU-medel och utrikespolitik (hir36).

Det finns inga belägg för samordning mellan Sofia, Budapest och Bratislava. Däremot har Ungern gjort metoden välkänd: använd enhälligheten för att tvinga Bryssel att röra sig, och visa sedan väljarna hemma att man lyckades. Slovakien behandlar nu Bulgariens agerande som ett tecken på att detta är normal rådsförhandling, inte obstruktion (ta3).

Där paketet gav efter

Bulgariens strid om två namn var bara en del av förhandlingen. När ambassadörerna nådde Coreper, den kommitté där medlemsländernas EU-ambassadörer förhandlar innan ministrarna fattar formella beslut, hade paketet blivit flera parallella uppgörelser (Capital.gr, Kyiv Independent).

Grekland, Cypern och Malta drev på för att korta en frysning av pristaket på rysk olja från sex månader till tre eller fyra. Pristaket innebär att västliga rederier, försäkringsbolag och finansaktörer bara får hantera rysk råolja om den säljs under en fastställd nivå. Syftet är att pressa Moskvas intäkter utan att störa den globala oljeförsörjningen (in.gr). En kortare frysning spelar roll eftersom den kan göra det möjligt att höja taket, vilket skulle ge Ryssland större oljeintäkter (Pravda). Alla tre länderna har stora sjöfartssektorer som påverkas direkt av reglerna kring pristaket.

På ett annat spår tvingade Frankrike och Italien EU att snäva in ett föreslaget inreseförbud för ryska militärveteraner (Euronews). Tvister om importkvoter för rysk fisk blev ytterligare en friktionspunkt.

Varje undantag lär medlemsländerna att känsliga namn, sektorer och branscher kan skyddas i slutförhandlingen. Det 21:a paketet kommer sannolikt att antas. Innehållet kommer däremot att spegla vilka regeringar som hade starkast inrikespolitiska skäl att bromsa, snarare än en gemensam bedömning av vad som bäst ökar trycket på Moskva. Sanktionsregimen kan bära en del sådana kompromisser. Den kan inte bära hur många rundor som helst där de minst villiga huvudstäderna sätter slutvillkoren. Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna anger EU:s riktning, skulle kunna ta upp enhällighetskravet för sanktioner på nytt. Ingen ledare har föreslagit det.