Två fartyg träffades utan eskort i Svarta havet

På tisdagskvällen sökte räddningsmanskap fortfarande efter 11 sjömän från HS Dignity utanför Bulgariens kust. Lastfartyget hade sjunkit efter en drönarattack under natten. Enligt Bulgariens senaste uppgift fanns 16 personer i besättningen, varav fem hade räddats (BTA). Det var det andra fartyget som sänkts av drönare nära Bulgarien på en vecka. Kustländerna har talat om att skydda sjöfarten, men har inte meddelat om någon patrullering eller eskort.

Två fartyg, samma natt

Det första nödanropet kom från Chelsea 3, ett Maltaflaggat fartyg som träffades cirka 16 sjömil utanför staden Byala. En båt från Bulgariens gränspolis tog ombord alla 15 i besättningen (Bulgariens inrikesministerium, BTA). Maltas utrikesminister Chris Fearne sade att fyra personer fått lindriga skador och efterlyste säker passage (Chris Fearne).

HS Dignity, som seglade under Guinea-Bissaus flagg, sjönk. Två handelsfartyg i närheten tog ombord de överlevande (NOVA). Bulgariens försvarsminister hade tidigare uppgett andra siffror: sex räddade och tio saknade. Ingen officiell redogörelse har förklarat skillnaden (BNR).

Den 6 oktober sänkte drönare Alfa Watan nära Bulgarien. Sofia avbröt senare sökandet efter fartygets besättning (BNT). Efter den attacken tog Bulgarien initiativ till samtal med grannländerna (To Brief).

Samtal, men ingen eskort

Efter tisdagens förlisning enades Bulgariens premiärminister Rumen Radev och hans rumänske motsvarighet Ilie Bolojan i princip om att samarbeta närmare kring säker sjöfart (Radio România). De vill ha med Turkiet i arbetet. I de publicerade redogörelserna finns ännu inget åtagande från Turkiet.

Bulgariens försvarsminister ringde sina rumänska och turkiska motsvarigheter och uppmanade, enligt det egna ministeriet, till gemensam övervakning och underrättelseutbyte med Nato (BTA). Inget av uttalandena anger något patrullfartyg, någon eskortled eller ett startdatum.

De tre ländernas flottor genomför redan ett gemensamt uppdrag: en maringrupp som söker efter och röjer sjöminor, med en planerad insats den 6–20 oktober (Rumäniens flotta). I juli utvidgades uppdraget till att även skydda infrastruktur på havsbotten. Det omfattar dock inte eskort av handelsfartyg eller bekämpning av drönare (Rumäniens försvarsministerium). Insatsen skyddar alltså inte lastfartygen mot det hot som nu sänker dem.

Geografin gör kustländerna särskilt viktiga. Turkiet kontrollerar sunden in till Svarta havet. Enligt Montreuxkonventionen, fördraget som reglerar trafiken genom sunden, får örlogsfartyg från länder utan kust mot Svarta havet stanna där i högst 21 dagar (Turkiets utrikesministerium). Avlägsna allierade kan rotera fartyg genom området, men inte hålla en flotta där på obestämd tid.

Nato och EU arbetar genom olika kanaler, och inget av dem har skickat dit fartyg. Natos generalsekreterare Mark Rutte sade att alliansen fortsätter att följa läget och vid behov anpassar sitt agerande. Han meddelade inte att några fartyg skulle sättas in (BNT). Europeiska rådets ordförande António Costa, som leder EU-ledarnas toppmöten, satte attackerna på dagordningen för mötet den 15–16 oktober (Europeiska rådet). Toppmötet kan sätta press på regeringarna, men förfogar inte över några örlogsfartyg. Fartygen står under nationella regeringars befäl. Regeringarna kan skicka dem på egen hand eller enas om att agera gemensamt genom Nato.

EU:s intresse är konkret. Chelsea 3 seglar under en medlemsstats flagg, och spårningsdata visade att HS Dignity var på väg mot Brăila, en rumänsk hamn vid Donau. Floden för handel vidare in på den europeiska kontinenten (Reuters).

Vem skickade drönarna?

Radev sade att Bulgarien saknade konkreta belägg för att peka ut någon, men hävdade samtidigt att Ryssland gynnades av angreppen. Han kallade upp Moskvas ambassadör, Eleonora Mitrofanova (Bulgariens regering). Hon sade sig sakna information från det ryska försvarsministeriet och antydde, utan att lägga fram belägg, att en tredje part kunde försöka provocera fram en kris.

Utredarna har få konkreta spår. Inga drönarvrak återfanns efter de tidigare angreppen. Den 12 oktober bad Bulgarien EU och Nato om teknisk hjälp med att spåra varifrån drönarna kom (Bulgariens regering).

Utifrån de offentliga uttalandena har Sofia, Bukarest och Ankara diskuterat hur sjöfarten ska skyddas, men inte presenterat någon eskortplan. Den enda gemensamma marina insatsen i området är inriktad på sjöminor. Så länge inget av länderna meddelar ytterligare åtgärder får fartyg på väg mot Donau färdas utan eskort genom samma vatten där sökandet efter de saknade sjömännen från HS Dignity fortfarande pågår.