Ukraina kräver slutdatum för EU:s jordbrukstak

Ukraina kan acceptera tillfälliga tak för jordbruksförsäljning och en gradvis infasning av EU:s jordbruksstöd efter ett inträde i unionen, men inte begränsningar utan slutdatum. Det sade jordbruksminister Taras Vysotskyi till POLITICO. EU-kommissionen föreslog sådana begränsningar den här veckan, men har inte sagt om de någonsin ska upphöra. Hur ett ukrainskt medlemskap påverkar jordbrukare på båda sidor beror på hur den frågan avgörs.

Vad Bryssel faktiskt föreslog

I ett dokument som antogs den 6 oktober föreslog kommissionen att undersöka sätt att ”kraftigt begränsa det ekonomiska stödet och marknadstillträdet för känsliga jordbruksprodukter” (kommissionens meddelande). Texten nämner inga produkter, anger inga kvoter och sätter inget slutdatum.

Utvidgningskommissionär Marta Kos sade att EU måste skydda sina jordbrukare. Euronews rapporterade att vete och annan spannmål kan bli de främsta målen.

Dokumentet rymmer två skilda begränsningar. Den första gäller försäljningen. En fullvärdig medlem säljer normalt fritt på den inre marknaden, eftersom EU-fördragen förbjuder kvoter för handel mellan medlemsländerna (EUF-fördraget). Ett försäljningstak skulle undanta utvalda ukrainska varor från den principen.

EU har tidigare begränsat importen av ukrainsk spannmål, men bara medan Ukraina stod utanför unionen. År 2023 begränsades importen av fyra grödor till fem länder i EU:s östra gränsområde. Åtgärden löpte sedan ut (kommissionen). Det var en gränsåtgärd mot varor från ett land utanför EU och säger därför lite om hur en medlemsstats försäljning skulle kunna begränsas.

Den andra begränsningen gäller stödet. Den skulle minska vad ukrainska jordbrukare får från den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), utan att sätta tak för en enda ton som säljs. Oron gäller beloppen. År 2024 uppskattade Bruegel att Ukraina med oförändrade regler skulle få omkring 85 miljarder euro under sju år. Det var en beräkning, inte ett erbjudande.

Här finns en tidigare EU-modell, men den var tidsbegränsad. Jordbrukare i länderna som gick med i EU 2004 började på 25 procent av det direktstöd som betalades till jordbrukare i medlemsländerna sedan tidigare. År 2013 hade de nått samma nivå (anslutningsakten från 2003). Vysotskyi säger att Kyiv kan acceptera en sådan infasning, om den har ett slutdatum.

Vem måste säga ja

Kommissionens dokument är en utgångspunkt. För att en begränsning ska bli bindande måste medlemsländernas regeringar först enas om EU:s förhandlingsvillkor. Den slutliga uppgörelsen skrivs sedan in i ett anslutningsfördrag.

Enligt artikel 49 i EU-fördraget måste varje medlemslands regering godkänna fördraget, Europaparlamentet ge sitt samtycke och varje land ratificera det (artikel 49 i EU-fördraget). Ukraina måste också underteckna. Därmed får varje EU-land vetorätt, liksom Kyiv.

I Polen märks trycket tydligast. Det polska mediet RMF24 beskrev planen som ett svar på ett centralt polskt krav och menade att Polen får svårt att stödja ett ukrainskt medlemskap utan den. Det är mediets tolkning av förslaget, inte en uttalad ståndpunkt från regeringen.

Vem får bära kostnaden för ett försäljningstak?

EU:s spannmålsimport från Ukraina var värd 4,4 miljarder euro 2024, enligt Eurostat. Spanien, Nederländerna och Italien tog emot nära 80 procent av den ukrainska spannmålen, som främst användes till djurfoder och vidareförädling (OSW).

Ett permanent tak skulle skydda spannmålsodlare nära EU:s östra gräns. Längre västerut kan djurhållande gårdar och kvarnar få högre kostnader för insatsvaror, beroende på hur taket utformas. Begränsningar av jordbruksstödet väcker en separat fråga om hur EU:s framtida jordbruksbudgetar ska fördelas. De budgetarna är ännu inte fastställda.

Kommissionen säger att villkoren ska tas in i utkastet till EU:s förhandlingsvillkor för jordbruk och regionalfonder (kommissionens meddelande). Än så länge finns inget bindande begränsningsförslag. Med de besked som finns skulle ett permanent försäljningstak behöva skrivas in i ett fördrag som Ukraina måste underteckna. Jordbruksministerns uttalade hållning utesluter det i nuläget.