Ukraina skjuter ned fyra av 39 ballistiska robotar

Ukrainas luftförsvar bekämpade fyra av de 39 robotar som Ryssland avfyrade på ballistisk bana i en attack som pågick från kvällen den 13 oktober till nästa morgon, uppgav flygvapnet (General Staff, Ukrinform). Den 15 oktober rapporterade CNN, med hänvisning till en anonym källa, att Ukraina har förbrukat robotarna till sina amerikanska Patriot-system (CNN). Ingen ukrainsk, amerikansk eller Nato-företrädare har bekräftat uppgiften. Siffrorna visar en allvarlig lucka i försvaret mot ballistiska robotar, men bevisar inte att varje batteri saknar robotar. De allierade som kan fylla på lagren har inte angett någon tidsplan.

Ett Patriotbatteri består av en radar som upptäcker inkommande robotar, en ledningscentral som väljer mål, avfyrningsramper och utbildade besättningar. Luftvärnsroboten flyger upp och förstör den inkommande stridsspetsen. Utan robotar kan radarn fortfarande upptäcka anfallet och besättningarna stå redo, men inget kan stoppa det.

Några av robotarna som tog sig igenom luftförsvaret nådde inte sina mål. Andra träffade kraftverk i Kyiv och energianläggningar i Charkiv. Civila dödades i huvudstaden (CNN). Anfallet avslutade en vecka av angrepp mot elnätet, efter att ett förslag om eldupphör kring energianläggningar fallit samman (To Brief).

Vad siffrorna kan och inte kan visa

CNN:s rapport innehåller inga uppgifter om lagren, läget för enskilda batterier eller vilka typer av robotar som avfyrades. Typen spelar roll eftersom Patriot kan använda flera slags luftvärnsrobotar. Den nyare PAC-3 MSE är konstruerad för att förstöra ballistiska robotar genom en direktträff (Lockheed Martin).

”Slut på Patriotrobotar” kan alltså betyda att vissa platser saknar rätt sorts robot. Flygvapnets siffror gör CNN:s uppgift rimlig, men visar inte att en brist orsakade varje miss.

Vem beslutar om påfyllning

Två vägar kan ge Ukraina robotar som redan finns. Den ena är att europeiska allierade betalar för amerikansk materiel som Ukraina behöver och att Washington levererar den. När Natos generalsekreterare Mark Rutte talade om den vägen den 14 oktober angav han varken antal Patriotrobotar eller leveransdatum (NATO). Europa betalar, men robotarna kommer från USA och Washington beslutar om de ska skickas.

Den andra vägen går via europeiska lager. Patriotrobotar är amerikanska vapen, så ett allierat land som vill skänka sina egna till Ukraina behöver USA:s godkännande (US State Department). Det ger Washington ytterligare ett sätt att påverka leveranserna. Varje europeisk huvudstad avgör själv om den vill erbjuda robotar.

Kaja Kallas, EU:s utrikeschef, kan uppmana regeringarna att lämna ifrån sig robotar. Hon kan inte besluta över deras lager. Hon föreslog att länder skickar PAC-2- eller PAC-3-robotar nu och får ersättningsrobotar senare. Efter ett möte den 28 september sade hon att inga nya löften hade följt (TVP World).

Tyskland är den enda regering som offentligt har uppgett att landet ska bidra. Den 8 september utlovade försvarsminister Boris Pistorius departement PAC-2-robotar, men angav varken antal eller leveransdatum (German Defence Ministry).

Det finns skäl för givarländerna att hålla inne robotar: de använder sina Patriot-system för egna uppdrag. I maj 2026 förlängde Nederländerna sin Patriotinsats för att skydda Natos knutpunkt i Polen, genom vilken stöd till Ukraina transporteras. Insatsen ska pågå till början av december 2026 (Dutch Defence). Varje robot som skickas till Kyiv är en robot mindre för knutpunktens försvar.

Frankrike och Italien använder ett annat system, SAMP/T, som avfyrar robotar av typen Aster 30. I juli 2026 lovade länderna att skicka fler Asterrobotar till Ukraina senast i oktober, men angav inget antal. Ingen företrädare har bekräftat att de har levererats (Élysée).

Europa betalar en stor del av Ukrainas försvar mot ballistiska robotar, men kontrollerar inte tillgången. Ukraina har dokumenterat en allvarlig lucka i avvärjningen. CNN:s uppgift om att landets Patriotrobotar är slut är fortfarande obekräftad, och de allierade har inte utlovat någon påfyllning med angivet antal och datum som svarar mot behovet. Nästa steg ligger hos Washington, som levererar och godkänner överföringar, och hos de europeiska regeringarna med robotar i lager. Berlin är först ut och har ännu inte angett antal eller datum.