Ukrainas Gripenaffär rundar Frankrike

Ukraina ska köpa 20 Gripen E/F-plan från svenska Saab för 2,5 miljarder euro. Separat donerar Sverige 16 äldre Gripen C/D-plan till ett värde av 1,9 miljarder euro. Affären presenterades den 28 maj vid Saabs anläggning i Linköping och blir, om den slutförs, den största enskilda vapenaffären som finansieras genom EU-upplåning. Pengarna hamnar i Stockholm, inte hos franska Rafale eller det havererade fransk-tyska FCAS-programmet.

Ett bidrag i låneform

Köpet går via EU:s Ukraine Support Loan, en kreditram på 90 miljarder euro som antogs i februari 2026 genom fördjupat samarbete. Det är EU-mekanismen som gör det möjligt för en grupp medlemsländer att gå vidare när enhällighet saknas. Den här gången deltog 24 av 27 medlemsländer, vilket rundade Ungerns veto. Av totalbeloppet går 60 miljarder euro till militära inköp och 30 miljarder euro till budgetstöd.

Villkoren är ovanligt förmånliga. Ukrainas finansministerium bekräftar att EU betalar all ränta. Amorteringarna är helt kopplade till ryska skadestånd, pengar som kanske aldrig betalas ut. I praktiken fungerar konstruktionen därför mer som ett bidrag än som ett vanligt lån. EU-kommissionen behåller rätten att godkänna varje vapeninköp innan medel betalas ut. Drönare kommer först, i juni. Gripenaffären skulle bli den klart största enskilda transaktionen.

FCAS faller, Saab kliver in

Två veckor före Gripenbeskedet pekade Airbus Defence-chefen Michael Schöllhorn ut Saab som en möjlig partner för nästa generations europeiska stridsflyg i ett tal i Stockholm. FCAS, Future Combat Air System, var tänkt som ett fransk-tyskt sjätte generationens stridsflygprogram. Som bemannat projekt är det i praktiken avbrutet. Dassaults vd Éric Trappier avslutade förhandlingarna med Airbus i april. Airbus föreslår nu två separata stridsflygplan, ett för franska krav och ett för tyska.

Saab har redan en position i tysk försvarsindustri genom ett kontrakt på 1,2 miljarder euro för det elektroniska krigföringssystemet Arexis till Eurofighter. Ukrainaaffären ger dessutom Saab något bolaget saknar: prövning i strid. Gripen har aldrig använts i ett skarpt krig. Om planet fungerar i ukrainskt luftrum stärks Saabs förhandlingsläge gentemot Airbus.

Saabs vd Micael Johansson säger att inga formella samtal med Airbus pågår. Rörelsen i marknaden är ändå tydlig.

Det som återstår

Något formellt kontrakt har ännu inte undertecknats. Donationen av 16 C/D-plan är villkorad av att köpet av E/F-versionen slutförs. Gripen E använder en F414-motor från General Electric, vilket gör att varje export kräver amerikanskt godkännande enligt ITAR, USA:s regelverk för vapenexport. Ett sådant godkännande har inte bekräftats offentligt.

Produktionen är en annan begränsning. Saab bygger omkring 15 Gripen per år och planerar att öka takten till 20–30. Ramavtalet omfattar 100–150 flygplan totalt. Även vid maximal produktion motsvarar det ungefär fem års tillverkning, förutsatt att andra kunder väntar.

Den viktigaste delen av affären kan bli Meteorroboten. RUSI-analytikern Justin Bronk bedömer att den är den enda västliga jaktroboten med tillräcklig räckvidd för att hota Su-34-plan som släpper glidbomber 60–100 kilometer bakom fronten. Sveriges försvarsminister nämnde Meteor som del av vapenpaketet, men integrationen på de äldre C/D-planen är inte bekräftad.

Frankrike är med och producerar Meteor. Rafale passar dessutom på flera sätt bättre in i EU:s regler för inköp med europeiskt ursprung än Gripen, som har amerikansk motor. Ändå har ingen hög fransk företrädare offentligt kommenterat att EU-medel används för att finansiera en svensk konkurrent. Paris har i åratal byggt upp europeiska försvarsinstrument. Det första stora inköp som de möjliggör går till Stockholm.

Två frågor avgör om affären går i mål: om Washington godkänner exporten av GE-motorn enligt ITAR, och om Saabs enda produktionslina kan leverera tillräckligt snabbt.