Ukrainas vinterluftvärn avgörs i Washington

Ukraina uppger att luftförsvaret sköt ned en av 27 ryska ballistiska robotar som avfyrades mot Kiev den 1 augusti (European Pravda). Det är officiella krigsuppgifter och har inte verifierats oberoende. Ändå ger siffran den tydligaste bilden som finns av hur hårt Ukrainas luftförsvar nu är pressat. Om förmågan hinner återställas före vintern avgörs i första hand i Washington, inte i europeiska huvudstäder.

En uppskattning från CSIS, återgiven av både Reuters och The Hill, anger att USA:s lager av Patriotrobotar har minskat med omkring 65 procent sedan februari. Lagren av THAAD-robotar, ett annat amerikanskt luftvärnssystem mot ballistiska mål, uppges ha minskat med minst 38 procent (The Hill, Reuters). Pentagon har inte bekräftat siffrorna. Vita huset säger att lagren är tillräckliga och att produktionen ligger på rekordnivåer (Reuters). Samma Reutersgranskning visar att USA:s militär använde i stort sett alla sina långräckviddiga precisionsrobotar under det fem månader långa Irankriget. Det rörde sig om markmålsrobotar, inte luftvärnsrobotar. Men bristen på Patriot har samma grundproblem: amerikansk produktion ska räcka till flera krig och flera allierade samtidigt.

En robot, en grindvakt

Den robot Ukraina behöver mot ryska ballistiska robotar är PAC-3 MSE, som tillverkas av Lockheed Martin. Produktionen ökar. Lockheed uppgav att de globala leveranserna översteg 600 robotar 2025, med målet att nå 2 000 per år 2030 (Lockheed Martin). USA:s armé har utökat PAC-3 MSE-kontraktet till omkring 58,6 miljarder dollar, men det avser sju års kommande produktion, inte robotar som finns på lager inför denna vinter (US Army). Produktionsökningen är verklig. Tidsplanen passar inte Ukrainas behov.

Europeiska allierade har lagt stora pengar för att komma in i kön. Natos PURL-mekanism, där allierade finansierar amerikanska vapenpaket och Natos högsta militära befälhavare prioriterar vad som skickas först, har fått utfästelser på mer än 6 miljarder dollar. Nederländerna leder med 500 miljoner euro (NATO, Dutch Defence). Tyskland har levererat Patriotsystem och begärt upp till 600 PAC-3 MSE-robotar, men huvuddelen av leveranserna väntas först 2028 och 2029 (Bundesregierung). Europeiska pengar förs in i systemet. Washington avgör vad som lämnar det. PAC-3 MSE omfattas av USA:s exportkontrollregler, ITAR, som kräver godkännande från utrikesdepartementet innan robotar eller tillverkningslicenser kan föras över gränser (eCFR). Trump har inte gett Ukraina någon produktionslicens för Patriot (To Brief), och hans offentliga hållning är fortsatt oklar.

Europas flank betalar priset

Rumänien har donerat ett Patriotbatteri till Ukraina och är nu beroende av en USA-godkänd ersättningsaffär på 280 miljoner dollar, där Washington kontrollerar leveransen (Army Recognition). Beroendet är konkret. Rumäniens försvarsdepartement har räknat till 33 ryska drönarintrång i landets luftrum sedan kriget började (AGERPRES). Rumänien gav upp en förmåga som landet inte självständigt kan ersätta.

Attacken den 1 augusti dödade civila i Kiev och skadade Litauens ambassad. Vilnius kallade upp en representant för den ryska ambassaden i protest och behandlade Ukrainas misslyckade nedskjutning som ett direkt säkerhetshot mot ett EU- och Natoland (LRT). I Polen har Donald Tusk hållit dörren öppen för ytterligare Patriotöverföringar till Ukraina, medan oppositionsledaren Mateusz Morawiecki kräver att inga polska system ska lämna landet (Money.pl). Polens egna förstärkningar av luftförsvaret ligger fortfarande flera år bort.

Frankrike och Italien har det starkaste argumentet för att minska beroendet av USA. Deras SAMP/T-system använder europeiskt tillverkade Aster 30-robotar, finns redan i Ukraina och produktionen trappas upp. Frankrike, Italien och Storbritannien har beställt mer än 200 ytterligare Asterrobotar (MBDA). Systemet har i ukrainsk tjänst visat effekt mot kryssningsrobotar och drönare. Dess stridsvärde mot snabba ballistiska återinträdesmål är fortfarande oprövat. Asterökningen är ett verkligt steg mot europeisk handlingsfrihet. Den löser inte vinterns problem.

Ukraina, USA:s Central Command, Polen, Rumänien och Tyskland konkurrerar om samma luftvärnsrobot, från samma amerikanska fabriker och under samma amerikanska exportregler. En nedskjutning av 27 är den synliga kostnaden för den flaskhalsen. Europeisk finansiering gör framtidens kö mindre akut. Den ändrar inte vem som kontrollerar kön. Inför vintern är Ukrainas försvar mot ballistiska robotar därför mindre ett europeiskt finansieringsproblem än ett amerikanskt fördelningsbeslut. Ingen i Washington har offentligt åtagit sig att fatta det.