Ukrainas skollag öppnar 17 EU-kapitel

Ukraina och Moldavien öppnade vardera 17 nya kapitel i sina EU-förhandlingar den 13 oktober (rådet). Dagen före antog Ukrainas parlament den lag om skolor för minoriteter som Ungern hade krävt. Därefter sade Ungerns utrikesminister att Budapest kunde ge sitt samtycke (Rada, Telex). Förloppet visar vad en regering kan få igenom när varje steg i utvidgningen kräver alla medlemsländers godkännande.

Vad som faktiskt öppnades

Att förhandlingskapitel öppnas betyder inte att landet därmed blir medlem. Förhandlingarna är indelade i sex kluster med närliggande kapitel. De två som öppnades den här veckan gäller den inre marknaden, EU:s gemensamma marknad för varor, tjänster, arbetskraft och kapital. Både Ukraina och Moldavien har nu öppnat fyra av de sex klustren (rådet).

När ett kluster öppnas fastställer EU-länderna skriftligt vilka krav kandidaten måste uppfylla innan förhandlingarna om något kapitel i klustret kan avslutas. För Ukraina gäller ett av kraven en fungerande tillsyn över statsstöd. Landet behöver i praktiken en myndighet som kan hindra offentliga medel från att gynna utvalda företag på konkurrenters bekostnad på den gemensamma marknaden (kluster 2:s förhandlingsposition).

Inget av länderna fick något datum för medlemskap. Ett sådant fastställs först genom ett anslutningsfördrag som alla medlemsländer måste godkänna och ratificera (artikel 49 i EU-fördraget).

Priset för Ungerns ja

Ungerns invändningar går tillbaka till Ukrainas ändringar i utbildningslagen 2017. Venedigkommissionen, Europarådets expertorgan för konstitutionell rätt, uppmanade då Kyiv att se över avvägningen i reglerna (Venedigkommissionen). Budapest vägrade att stödja veckans steg tills Ukraina lagstiftade om starkare garantier för undervisning på minoritetsspråk.

Rada, Ukrainas parlament, antog lagförslag nr 16119 den 12 oktober med 266 röster (Rada). Därefter sade utrikesminister Anita Orbán att Ungern kunde ge sitt samtycke. Hon lovade också att tillsammans med minoritetsgrupper följa hur lagen genomförs i Transkarpatien, den västukrainska region där de flesta av landets ungrare bor (Telex). Medlemsländerna enades samma dag om EU:s skriftliga förhandlingspositioner (kluster 3:s förhandlingsposition, To Brief).

Lagen omfattar också personer med rumänska som modersmål, och Bukarest anser inte att frågan är löst. President Nicușor Dan välkomnade den nya formuleringen, men sade att Rumänien skulle fortsätta arbeta för att barn ska kunna studera på rumänska genom hela gymnasiet (Aradon).

Moldavien gick framåt samma dag

Moldavien berördes inte av skolkonflikten. Landet förhandlar utifrån egna positioner och ska i princip bedömas utifrån sina egna meriter. Ändå öppnade Moldavien samma kluster som Ukraina samma dag, vid en separat konferens (rådet).

De offentliga uppgifterna visar att de två processerna gick framåt samtidigt. De visar inte att någon lät Moldavien vänta på Kyiv. Om länderna fortsätter att kopplas ihop skulle ett veto mot Ukraina ändå bromsa Moldavien.

EU-kommissionen vill ta bort möjligheten för ett enskilt land att bromsa sådana mellanliggande steg. Den 6 oktober föreslog kommissionen att beslut om exempelvis öppnandet av kluster skulle fattas med kvalificerad majoritet, medan det slutliga beslutet om medlemskap även fortsättningsvis skulle kräva enhällighet (kommissionen). Om förslaget antas skulle Ungern ensamt inte längre kunna blockera ett steg som det som togs den här veckan. Ett beslut skulle i stället kräva stöd från minst 15 av 27 regeringar, som tillsammans företräder 65 procent av EU:s befolkning (EU-fördraget).

Ett förslag från kommissionen ändrar inget i sig. Medlemsländernas regeringar måste anta det, vilket innebär att de huvudstäder som i dag har vetorätt också får inflytande över om den ska begränsas. Förslaget spelade ingen roll för veckans beslut.

Ungern är inte ensamt om att använda dessa förhandlingssteg som påtryckningsmedel. Greklands utrikesminister Giorgos Gerapetritis har kopplat Albaniens fortsatta framsteg till säkra äganderättshandlingar för den grekiska minoriteten där (Greklands utrikesministerium).

Budapest pekade ut en lag som villkor, Ukrainas parlament antog den och dagen därpå gick förhandlingarna vidare. En huvudstad satte därmed en del av kandidatlandets lagstiftningsagenda som pris för ett procedursteg och fick igenom sitt krav. Ungerns samtycke gäller dock bara detta steg. Två kluster, däribland jordbruk och sammanhållningsmedel, återstår att öppna (rådet). Så länge regeringarna inte antar kommissionens ändring av röstreglerna kommer även de öppningarna att kräva ett ja från varje huvudstad, Budapest inräknat.