Oupptäckt drönare briserade i lettisk sjö

På morgonen den 23 maj korsade ett obemannat luftfartyg lastat med sprängmedel gränsen från Belarus in i lettiskt luftrum. Det flög omkring 20 kilometer över Nato-territorium utan att en enda militär sensor slog larm och störtade sedan i sjön Drīdzis i östra Lettland. Vid nedslaget detonerade farkosten. Ingen skadades. Lettlands försvarsmakt uppgav för nyhetsbyrån LETA att dess sensorer inte hade upptäckt drönaren. Det var lokalbor som larmade polisen efter explosionen. Någon mobil varning skickades inte ut.

En månad av intrång

Drönaren i Drīdzis är den senaste i en rad incidenter där beväpnade drönare har tagit sig in i baltiskt luftrum. Den 7 maj träffade en drönare en oljedepå i Rēzekne i Lettland, vilket ledde till försvarsministerns avgång och till slut regeringens fall. Lettland styrs nu av en övergångsregering, utan någon tydlig efterträdande koalition. Den 17 maj flög en drönare in i litauiskt luftrum och upptäcktes av civila, inte av militär radar. Finland stängde kortvarigt sitt södra luftrum den 15 maj efter varningar om en inkommande beväpnad drönare.

Ett ingripande lyckades. Den 19 maj följde estnisk radar en drönare som närmade sig österifrån. Nato skickade upp rumänska F-16-plan från deras bas i Litauen, och en enda luft-till-luft-robot sköt ned drönaren över ett estniskt fält. Tre länder samordnade insatsen på sjuttio minuter. Skillnaden var att Estlands sensorer såg drönaren. I Lettland och Litauen gjorde de inte det.

Byggt för bombflyg, pressat av drönare

Nato har stridsflyg utplacerat i Baltikum på roterande uppdrag inom det som kallas Air Policing, en fredstida insats för att identifiera och följa flygplan som rör sig in i allierat luftrum. Systemet byggdes för ryska bombflyg som prövar nordiskt försvar, inte för små drönare på höjder där konventionell radar har svårt att följa dem.

Den 21 maj uppmanade de tre baltiska presidenterna Nato att uppgradera uppdraget till ett luftförsvarsuppdrag, med stående mandat att skjuta ned hot utan politiskt godkännande från fall till fall. En sådan förändring kräver samtycke från alla 32 Natoallierade, och inget beslut har fattats. Generalsekreterare Rutte har beskrivit det kommande toppmötet i Ankara i juli som en översyn av drönarförsvaret, inte som ett beslut om ändrat mandat.

De nationella regeringarna rör sig snabbare. Polens premiärminister Donald Tusk har varnat för att hotet om provokationer på Natos östra flank "blir ett faktum", och Warszawa bygger ett eget drönarskydd längs gränsen. Litauen har börjat placera ut Giraffe 1X-radarer för låg höjd från Saab för att täcka intervallet 30 till 300 meter, där dessa drönare flyger. Men integreringen tar månader. Det gemensamma svaret släpar efter de nationella.

Miljarder till robotar, småpengar till varningar

Glappet mellan militär och civil beredskap syns också i utgifterna. Lettland förhandlar om ett EU-lån på flera miljarder euro för militär materiel. På den civila sidan krävde EU:s telekomregler att alla medlemsländer skulle ha mobila system för allmänna varningar på plats senast i juni 2022. I mitten av 2025 hade sju länder fortfarande inte följt kravet, däribland Lettland och Finland. EU-kommissionen har inte inlett något överträdelseförfarande mot något av dem.

Lettland skickade sitt första testmeddelande någonsin via cell broadcast i juli 2025, då för en vädervarning. Systemet är fortfarande bara delvis infört. När drönaren slog ned i Drīdzis fick invånarna ingen automatisk varning. De hörde explosionen och ringde själva polisen.

Lettlands regering föll efter attacken mot Rēzekne. Tre veckor senare flög ännu en beväpnad drönare in över landet utan att upptäckas av den övergångsregering som tog över.