Skattesänkningar slukar 72% av energistödet

Europeiska regeringar har avsatt 11 miljarder euro till energistöd under 2026. Mer än 72 % av pengarna går till åtgärder som inte är inkomstprövade (Bruegel). Generella momssänkningar och lägre drivmedelsskatter pressar priserna för alla, oavsett hushållens inkomster. När eurozonens finansministrar möttes i Nicosia den 23 maj efterlyste de stöd som är "riktat och tillfälligt" (Cyprus Mail). Hittills går politiken i motsatt riktning.

Platta skattesänkningar gynnar den som förbrukar mest

Sedan Hormuzsundet stängdes i slutet av februari har omkring 10,5 miljoner fat olja per dag försvunnit från världsmarknaden. Brentoljan toppade på 138 dollar i april och ligger nu kring 110 dollar (EIA, Fortune). De europeiska gaspriserna steg med 56 % på några veckor (ECCO).

Regeringarna valde det snabbaste verktyget: skatt. Spanien sänkte momsen på drivmedel från 21 till 10 %. Tyskland sänkte energiskatten på drivmedel med 14 cent per liter, en åtgärd som kostar den federala budgeten 1,6 miljarder euro på två månader (Bundesregierung). Tysklands ifo Institut och Monopolkommission, landets konkurrensmyndighet, har bekräftat att sänkningen faktiskt nådde konsumenterna genom lägre pumppriser. Italien sänkte punktskatten på drivmedel.

Problemet är fördelningen. En platt skattesänkning ger mest i kronor och ören till hushåll som använder mest energi: större bostäder, längre pendlingsavstånd, fler bilar. IMF har visat att generella prissubventioner är regressiva, vilket betyder att de ger större stöd till höginkomsthushåll än till låginkomsthushåll (IMF). En analys från ETUI visade samma mönster: många hushåll som inte behövde hjälp fick stora transfereringar, medan låginkomstfamiljer ändå inte klarade sina ökade kostnader (ETUI).

Mer träffsäkra alternativ finns, men används sällan. Greklands Fuel Pass ger 25-60 euro i månaden till hushåll med inkomster under 35 000 euro (Ethnos). Frankrike har fördubblat taket för arbetsgivares drivmedelspremie till 600 euro per år, en skattefri ersättning som företag kan erbjuda anställda, även om deltagandet är frivilligt (Le Figaro). I hela EU har bara fyra länder infört åtgärder som specifikt når utsatta hushåll (Bruegel).

Dyra subventioner, pressade budgetar

De breda skattesänkningarna möter nu redan ansträngda statsfinanser. Tysklands budgetunderskott har nått 3,7-4,25 % av BNP (INSM). Frankrike ligger på 5,1 % (IMF). Antalet euroländer i EU:s underskottsförfarande, den formella process som ska pressa ned underskott över 3 % av BNP, väntas öka från 10 till 13 i år (Cyprus Mail).

Italiens premiärminister Giorgia Meloni ville undanta energiutgifterna från underskottsberäkningen, på samma sätt som försvarsutgifter redan har särbehandlats. Inget annat medlemsland gav henne offentligt stöd (Euronews). Förslaget föll, men blottlade den politiska konflikten. Regeringarna vill hellre ändra redovisningen än politiken.

Nio dagar i juni

Spaniens momssänkningar på el och gas löper ut den 1 juni, med väntade prisökningar på 9,9 % respektive 11,7 % (Spain in English). Italiens drivmedelsskattesänkning löper ut den 6 juni. Den 11 juni fattar ECB, Europeiska centralbanken som sätter räntan för eurozonens 20 länder, nytt räntebeslut och investerarna räknar med en höjning (CNBC). Tysklands sänkning gäller till den 30 juni.

ECB kan inte skapa mer olja genom att höja räntan, men med en inflation på 3 % mot målet 2 % är det svårt att avvakta (ECB). Om subventionerna löper ut samtidigt som lånekostnaderna stiger får låginkomsthushåll betala mer för energin hemma och mer för sina bolån i banken. Eurogruppen enades i Nicosia om principer, men inte om någon mekanism för att samordna avvecklingen. Varje land avgör själv när stöden dras tillbaka. Första tidsfristen ligger nio dagar bort.