US Pentagon drar tillbaka 9,000 soldater och robotförsvar från Tyskland och Polen

Den amerikanska säkerhetsgaranti som burit Europa sedan 1949 håller på att krympas genom beslut i Pentagon. I maj 2026 drog USA samtidigt tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, ställde in en roterande pansarbrigad med 4 000 soldater till Polen och skrotade planerna på att placera Tomahawk-kryssningsrobotar på europeisk mark. Sammantaget förs de amerikanska styrkenivåerna tillbaka till läget före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det öppnar ett förmågegap som inget europeiskt land kan fylla före decenniets slut.

Den bilaterala kapplöpningen

Inom några dagar började minst fem Natoländer på östflanken öppet försöka övertyga Washington om att få ta emot de styrkor som lämnar andra delar av Europa. Rumäniens president Nicușor Dan förklarade att landet är redo att hysa "så många amerikanska soldater som möjligt" och pekade på utbyggnaden av flygbasen Mihail Kogălniceanu vid Svarta havet för 4 miljarder euro (Capital.ro, Antena3). Mer anmärkningsvärt än erbjudandet var modellen bakom det. Dan föreslog vad han kallade "NATO 3.0", en formel för bördefördelning där varje allierad proportionellt skulle åta sig 3,5 procent av BNP plus ytterligare ett åtagande på 1,5 procent för att motivera en större amerikansk närvaro. Rumänien ber alltså inte bara om trupper. Landet försöker sälja in en ny ordning för att förtjäna dem.

Polen, som redan hyser omkring 10 000 amerikanska soldater på roterande basis, hävdade offentligt att ingenting hade förändrats, samtidigt som landets egna generaler bekräftade att den inställda brigaden var verklig. Litauen erbjöd plats för ytterligare 1 000 soldater. De östliga allierade behandlar nu amerikansk militär närvaro som något som kan vinnas genom bilaterala charmoffensiver, vid sidan av den kollektiva planeringen inom alliansen.

Bristen på långräckviddiga vapen

Antalet soldater dominerar rubrikerna, men den tystare delen av beslutet oroade europeiska militära planerare mer. Pentagon skrotade också en Long-Range Fires Battalion i Tyskland, det förband som skulle ha använt Typhon-system med markbaserade avfyrningsramper för Tomahawk-robotar med räckvidd över 1 600 kilometer. Det var den enda planerade korrigeringen av den obalans som uppstått sedan Ryssland placerade kärnvapenkapabla Iskander-robotar i Kaliningrad. Tysklands mest långräckviddiga markbaserade system når 84 kilometer. Det europeiska alternativet, ELSA-konsortiet som utvecklar en gemensam långräckviddig robot, kan inte leverera initial förmåga före mitten av 2030-talet.

Berlin svarade genom att skynda på ett direktköp av upp till 400 Tomahawk-robotar och Typhon-avfyrningssystem. Tyskland försöker alltså köpa det system som USA inte längre vill stationera i landet. Frankrike meddelade 36 miljarder euro i ytterligare försvarsutgifter fram till 2030, inklusive en fyrdubbling av ammunitionsproduktionen och en utvidgad kärnvapenavskräckning som erbjuds åtta europeiska partnerländer som skydd.

Den juridiska spärren

Beslutet har utlöst den allvarligaste kongressutmaningen på årtionden mot en presidents Europalinje. Paragraf 1249 i National Defence Authorization Act för budgetåret 2026, den årliga lagen som styr Pentagons utgifter, sätter ett golv på 76 000 amerikanska soldater i Europa. Golvet får bara underskridas om försvarsministern intygar för kongressen att minskningarna tjänar USA:s nationella säkerhet och att de allierade har konsulterats. Inget av villkoren uppfylldes. Mike Rogers, ordförande i representanthusets försvarsutskott, varnade för "pain" om lagens miniminivåer överträds. Kongressledamoten Don Bacon kallade Polens inställda förband "a slap in the face" mot USA:s närmaste allierade. Motståndet är blocköverskridande, men kongressen kan inte direkt stoppa en presidents beslut om truppförflyttningar. Dess verktyg är budgetrestriktioner, medan tillbakadragandet väntas ta 6-12 månader.

Det som består

Natos formella avskräckningslager består: de multinationella stridsgrupper som sedan 2016 finns längs östflanken och som omfattar 10 232 soldater under europeiska ramnationer påverkas inte. Tysklands planerade brigad med 5 000 soldater i Litauen ligger fortfarande fast till 2027. Natos generalsekreterare Rutte insisterade vid B9-toppmötet på att USA:s närvaro fortfarande är "vast and massive".

Nederländernas militära underrättelsetjänst bedömer att Ryssland kan vara redo att testa Natos östra gräns inom ett år efter att striderna i Ukraina upphört. Perioden med förhöjd risk, 2027 till 2029, sammanfaller därmed med åren då Europas ersättningsförmågor ännu inte finns på plats. Europa försöker nu bygga en avskräckningsstruktur som kontinenten i årtionden har lagt ut på USA. Tidtabellen sätts inte av europeiska upphandlingsprocesser, utan av hur snabbt Moskva kan återuppbygga sin militära förmåga.