USA begär 120 miljoner fat diesel från Europa

USA har uppmanat Frankrike och Tyskland att släppa diesel ur sina beredskapslager, annars kan amerikansk dieselexport begränsas. Enligt en källa gäller begäran hela EU och omfattar 120 miljoner fat under sex månader (Reuters). En försäljning nu kan dämpa priserna, men lämnar Europa med mindre skydd om leveranserna bryts senare. Inget lageruttag eller exportförbud har beslutats.

En begäran med ett hot i bakgrunden

Washington framställer begäran som en fråga om att dela på ansvaret. Finansminister Scott Bessent sade att USA hade gjort sin del när länderna samordnade ett uttag ur beredskapslagren i mars, och att de allierade nu borde leva upp till sina åtaganden. Energiminister Chris Wright har sagt att mer diesel skulle hjälpa inför skörden och vinterns uppvärmningssäsong (Reuters).

Hotet är mindre fastlagt än själva begäran. Donald Trump har sagt sig vara beredd att överväga ett tillfälligt exportförbud, men har också frågat om det skulle höja bensinpriserna i USA. Wright har varnat för ett generellt förbud (Washington Post). Något beslut om ett förbud har inte fattats.

Det finns ändå skäl för Europa att ta hotet på allvar. En uppskattning från augusti anger att USA stod för omkring hälften av EU:s dieselimport (Euronews). Om en så stor leverantör försvann skulle europeiska köpare behöva konkurrera om leveranser från andra håll.

Hur mycket priserna skulle stiga är en fråga om modellering, inte en prognos. Oxford Economics beräknade att de europeiska grossistpriserna på diesel, alltså priserna innan bränslet når pumpen, skulle bli 40–50 procent högre vid ett fullständigt exportförbud. Det värsta scenariot hjälper till att förklara varför EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič varnade för att amerikanska begränsningar skulle skada Europas ekonomi (Euronews).

Vem håller i bränslet

EU-kommissionen har inga egna diesellager. Varje medlemsland håller sina beredskapslager, antingen genom myndigheter eller genom oljebolag som är skyldiga att lagra bränsle. Regeringarna beslutar om uttag enligt sina egna lagar (EU stocks directive). Det förklarar varför USA riktar pressen mot Paris och Berlin snarare än mot kommissionen.

Uttaget skulle bli stort. Enligt CGTN, som hänvisade till Eurostatbaserade uppgifter från maj 2025, uppgick EU:s beredskapslager av diesel och gasolja då till omkring 39 miljoner ton. CGTN uppskattade att det begärda uttaget på cirka 16 miljoner ton skulle motsvara ungefär 41 procent av den mängden (CGTN). Uppgifterna är mer än ett år gamla, så dagens andel kan vara både högre och lägre.

Berlin är tveksamt. Tysklands ekonomiministerium uppgav att det inte hade fått någon ny begäran från Internationella energiorganet (IEA), som samordnar uttag ur beredskapslager mellan oljeimporterande länder. Ministeriet varnade också för att skapa oro på marknaden (Bloomberg).

Därför är billigare bränsle vid pumpen inte säkert

EU-kommissionens talesperson Anna-Kaisa Itkonen sade att unionen inte står inför dieselbrist, utan att problemet är att bränslet blivit svårt för många att betala för (EU Perspectives). I augusti var priserna på drivmedel för privat transport i EU 23,8 % högre än ett år tidigare. Måttet omfattar både bensin och diesel (Eurostat). Åkerier och jordbrukare påverkas direkt av dieselpriset eftersom de använder bränslet i lastbilar och traktorer.

Ett lageruttag skulle påverka grossistmarknaden. När fler fat säljs kan grossistpriset sjunka, även om staten säljer till rådande marknadspris. Om lastbilsförare sedan betalar mindre beror på återförsäljarna. De kan föra över bara en del av prissänkningen, eller göra det långsamt och behålla mellanskillnaden som marginal.

Den polska bränslemarknadsanalytikern Urszula Cieślak hävdade att bränsle ur beredskapslagren inte automatiskt blir billigare för bilister om det säljs till marknadspris. Säljs det billigare kan värdet i stället hamna hos mellanhänder (Fakt). Mekanismen är enkel: en handlare som köper statligt bränsle billigt kan sälja det vidare till marknadspris och behålla mellanskillnaden. Rabatten hamnar då hos grossisten i stället för hos jordbrukaren.

Beredskapen har också en kostnad. Varje fat som säljs nu ger mindre skydd mot nästa leveransavbrott. Förr eller senare måste myndigheterna eller företagen som håller lagren betala för att fylla på dem.

IEA-länderna ska diskutera frågan den 2 oktober (Bloomberg). De går in i diskussionen med en tydlig avvägning: Europa ombeds använda en stor del av lager som byggts upp för att möta leveransavbrott, för att hantera höga priser där effekten vid pumpen är osäker. Syftet är att förebygga ett amerikanskt exportförbud som har hotats men inte beslutats, och som även företrädare i Washington uttryckt tveksamhet inför. Eftersom lagersiffrorna är från maj 2025 går det inte att säga exakt hur stor andel som står på spel. De enda tillgängliga uppgifterna pekar ändå på ett stort uttag ur Europas beredskapslager.