USA kräver basmark på Grönland

USA driver militärbaser i Europa på värdländernas mark. I Tyskland, Italien och Portugal behåller värdländerna formellt suveräniteten och rätten att neka tillträde, åtminstone på papperet. De krav som Washington nu uppges ställa om Grönland skulle skriva in en suveränitetsförlust i avtalsform och gå längre än dagens europeiska basavtal.

Uppgifter som publicerades den 18 maj beskriver hemliga trilaterala samtal där USA vill ha tre saker: en "forever clause" som garanterar permanent amerikansk truppnärvaro även efter ett grönländskt självständighetsbeslut, faktisk vetorätt över utländska investeringar och tre nya baser som klassas som "suveränt amerikanskt territorium" (United24 Media, Times Now). Några timmar senare träffade Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen Trumps sändebud Jeff Landry och markerade tydligt: "Det grönländska folket är inte till salu" (Copenhagen Post, ABC Nyheter).

Lajesmodellen skrivs in i avtal

Det nuvarande försvarsavtalet mellan USA och Danmark undertecknades 1951 och uppdaterades 2004. Det ger redan Washington långtgående tillträde. Pituffik Space Base omfattar 625 kvadratkilometer. Men USA driver anläggningar på dansk-grönländsk mark, inte på mark som ägs av USA (SOF News).

Kravet på suveränt territorium skulle ändra den ordningen. Den närmaste europeiska parallellen är Storbritanniens Akrotiri och Dhekelia på Cypern, områden som den brittiska Högsta domstolen har kallat "resten av den brittiska kolonin" (DW). Även investeringsvetot är ovanligt långtgående. Washington vill ha prövningsmakt över delar av Grönlands ekonomi, samtidigt som Grönlands egen lag om granskning av utländska investeringar har skjutits upp till hösten 2026. USA söker kontroll över ett regelverk som ännu inte finns (Arctic Today).

Den nuvarande basmodellen är redan under tryck i Europa. I mars nekade Italien amerikanska bombplan tillträde till Sigonella för operationer mot Iran, med hänvisning till krav på parlamentariskt godkännande (Analisi Difesa). I Portugal har ministrar medgett att USA kan använda flygbasen Lajes genom "tysta godkännanden", där Lissabon informeras i efterhand i stället för att först ge tillstånd (CNN Portugal). Kraven på Grönland skulle göra det som Portugal upplever informellt till en formell ordning, och sedan gå längre.

Köpenhamns låsning, Nuuks veto

Danmark har varit utan fungerande regering i åtta veckor. En expeditionsministär kan inte binda Folketinget, och dansk grundlagsrätt kräver fem sjättedelars majoritet för att överlåta territorium (POV International). Försök görs att bilda en ny borgerlig minoritetsregering, men inget är avgjort (Politiken).

Grönland fyller tomrummet med egna konstitutionella verktyg. Enligt självstyrelselagen från 2009, som ger Grönland kontroll över egna naturresurser och handelspolitik oberoende av Köpenhamn, kan parlamentet blockera investeringsavtal och resurskoncessioner. Både Nielsen, som står till höger om mitten, och utrikesminister Múte B. Egede, som är vänstersocialist, avvisar USA:s krav. Den breda politiska enigheten är Nuuks starkaste kort (ABC Nyheter).

Det tysta köpet

EU har inget rättsligt mandat att ingripa i förhandlingar om grönländska baser. Grönland lämnade Europeiska gemenskapen 1985. Europaparlamentet har kallat USA:s agerande "ett stort hot mot EU:s strategiska intressen" (Constitutional Discourse), men de strategiska följderna väger tyngre än uttalanden från Bryssel.

Frankrike agerar på egen hand. Handelsminister Nicolas Forissier besökte Nuuk den 15 maj och undertecknade ett avtal om geologisk kartläggning med det statliga undersökningsorganet BRGM (Capitol.fr). Tyskland stöder Danmark verbalt men lägger inte fram någon Arktisstrategi (Spiegel). Polen är tyst; den bilaterala relationen med Washington väger tyngre än nordisk solidaritet (Defence24).

Den ekonomiska maktkampen kan redan vara på väg att avgöras. USA-kontrollerade Critical Metals Corp äger 92,5 % av Grönlands Tanbreez-fyndighet, den största outvecklade källan till tunga sällsynta jordartsmetaller utanför Kina. Ägarandelen säkrades med stöd från EXIM Bank, vilket innebär att amerikansk statsstödd finansiering låste upp resursen medan den militära konflikten dominerade rubrikerna (Le Monde, IFRI). EU:s finansiering av gruvprojekt i Arktis är fortfarande "largely undeployed". Sändebudet Landry sade att Trump hade bett honom att "make as many friends as we can get" (RTE). Inget ekonomiskt paket har presenterats. Medan suveränitetsförhandlingarna står stilla säkrar USA ekonomisk kontroll utan att behöva Nuuks samtycke.