Wang Yi bryter Sveriges Kinakyla

För första gången på 22 år har en kinesisk utrikesminister besökt Sverige. Wang Yis stopp i Stockholm den 4 juli ingick i en nordisk rundresa till Danmark, Sverige, Finland och Norge mellan den 2 och 8 juli (GP, Politiken). Besöket ska läsas som ett test: kan Peking med bilateral diplomati och ekonomiska incitament mjuka upp några av Europas mest Kinakritiska huvudstäder?

Tidpunkten är vald med omsorg. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič har pekat ut oktober som den tidpunkt då han väntar sig "påtagliga resultat" från Kina i de handelstvister som nu präglar relationen (Euronews, SCMP). Wang Yis rundresa var Pekings första drag inför den kontrollpunkten.

Varför besöka Stockholm när handelspolitiken avgörs i Bryssel?

EU-länderna bestämmer inte själva över tullar mot Kina. Handelspolitiken är en EU-befogenhet, vilket innebär att Sverige inte på egen hand kan avskaffa tullar som beslutats i Bryssel (EUF-fördraget artikel 207). EU har redan infört tullar på kinesiska elbilar genom en bindande genomförandeförordning (genomförandeförordning 2024/2754).

Utrikes- och säkerhetspolitiken fungerar annorlunda. Sanktioner och gemensamma diplomatiska positioner kräver enhällighet i rådet, där medlemsländernas regeringar möts och fattar beslut. Varje huvudstad har därmed i praktiken vetorätt. Sverige kan inte skriva om EU:s handelsregler åt Peking. Men Sverige kan påverka hur starkt politiskt stöd det finns i Bryssel för fortsatta tullar, utredningar och ingripanden mot subventionerad import. Därför är bilateral diplomati fortfarande värd Pekings tid.

De nordiska regeringarna höll samma linje

Värdländerna tog emot Wang Yi korrekt, men utan att ändra tonläge. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen lyfte redan före mötet två frågor: Kinas stöd till Rysslands krig i Ukraina och obalanserna i handeln mellan EU och Kina. Han sade att Wang borde få höra samma budskap vid varje nordiskt stopp (Politiken). Finland markerade på liknande sätt och satte EU-Kina-relationen, Rysslands krig och europeisk säkerhet i centrum för samtalen (Yle).

Sveriges budskap var skarpast. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard tog upp Ukraina och handel och betonade vikten av EU-sammanhållning. I svensk debatt passerade besöket inte heller utan att Gui Minhai nämndes, den svenske medborgare och förläggare som sitter fängslad i Kina och vars fall fortfarande är olöst. Expressens kolumnist Jojje Olsson skrev att återöppnade kanaler till Peking riskerar att göra frihetsberövade medborgares öde till en sidofråga (Expressen). Fallet prövar om Sverige håller fast vid individuella rättigheter när samtalet glider över mot toppmöten och marknadstillträde.

Kina har bättre öppningar på andra håll

Den nordiska linjen höll. Pekings verkliga hävstång finns längre söderut och österut i Europa.

Tyskland är den avgörande vågmästaren. Kinesisk konkurrens träffar den tyska industrins kärna: fordonssektorn, maskinindustrin och kemibranschen. Tyska medier beskriver trycket som en "Kinachock" (Handelsblatt). Berlin ger allt oftare stöd åt EU-tullar, men driver samtidigt på för dialog, eftersom ett fullt handelskrig skulle skada tysk industri nästan lika mycket som kinesiska exportörer (ZDFheute). Enligt tyska uppgifter vill Peking att Tyskland ska spela en "aktiv roll" för att styra Bryssel mot en mer "rationell" linje (ZEIT).

Ungern erbjuder en annan typ av öppning. Budapest har byggt delar av sin industristrategi kring kinesiskt kapital. BYD:s första europeiska personbilsfabrik och CATL:s batterifabrik i Debrecen är centrala projekt (HIPA). Ungerns vetorätt i utrikespolitiska beslut ger landet möjlighet att blockera gemensamma rådspositioner om Kina, även om landet inte kan ändra EU:s handelslagstiftning.

Litauen visar samtidigt risken. När Vilnius 2021 tillät ett taiwanesiskt representationskontor svarade Peking med att nedgradera relationerna och sätta ekonomisk press på landet. Det ledde till att EU-kommissionen drog Kina inför WTO (LRT). Det exemplet påminner mindre EU-länder om vad som står på spel: om bilaterala kontakter uppfattas som en belöning efter påtryckningar försvagas trovärdigheten i en gemensam europeisk linje.

Oktobertestet

När tidsfristen nås i oktober blir frågan om Peking erbjuder tillräckligt i frågor som överkapacitet och marknadstillträde för att bromsa Bryssels växande användning av tullar, stålkvoter och skärpt tullkontroll (AP, Internazionale/Reuters). Wang Yis nordiska rundresa spräckte inte den europeiska fronten. Peking behöver heller inte spräcka den helt. Det räcker att försvaga den politiska enigheten så mycket att de hårdaste verktygen stannar i lådan. Bryssel äger handelsinstrumenten. Men Tyskland, Ungern och övriga medlemsländer avgör hur dyrt det blir att använda dem.