Washington pressar ASML om äldre chipmaskiner

Varje AI-chattbot och bildgenerator bygger ytterst på avancerade halvledare. De mest avancerade av dem kan bara massproduceras med maskiner från ett företag: ASML i nederländska Veldhoven. Bolagets litografisystem projicerar kretsmönster på kiselskivor med extremt ultraviolett ljus, en teknik som ingen annan aktör har lyckats skala upp på samma nivå. ASML redovisade 32,7 miljarder euro i nettoomsättning för 2025 och räknar med 34–39 miljarder euro under 2026, drivet av efterfrågan från AI-sektorn (ASML annual report).

Det har gjort Nederländerna till ett av de strategiskt viktigaste länderna i AI-kapplöpningen. Den här veckan blev också motsägelsen i Europas position tydlig.

Den 23 juni anslöt sig Nederländerna till Pax Silica, en USA-ledd krets av länder som samordnar tillgången till mineraler, energi, chip och datacenter för att hålla AI-försörjningen inom en grupp vänligt sinnade stater (US State Department). Samma vecka reste Nederländernas handelsminister Sjoerd Sjoerdsma till Washington för att försöka stoppa ett amerikanskt lagförslag som skulle ge kongressen inflytande över vad nederländska företag får sälja och till vem (Reuters). Nederländerna går alltså in i USA:s allians, men försöker samtidigt begränsa dess regler. Där ligger Europas hårda läge i AI-hårdvaran.

Varför en chipmaskin blir ett maktmedel

Pax Silica lanserades i december 2025 och omfattar nu fler än ett dussin partner, däribland Japan, Sydkorea, Indien och flera EU-länder. USA:s understatssekreterare Jacob Helberg har byggt initiativet kring en enkel idé: AI-kapplöpningen avgörs inte bara av vem som skriver bäst mjukvara, utan av vem som kontrollerar den fysiska infrastrukturen bakom den, från beräkningskapacitet till mineraler och fabriker (Hudson Institute, Straits Times). Samordning mellan allierade svarar mot en reell risk: leveranskedjor som hamnar i fientliga händer kan stängas av.

Problemet uppstår när samordning övergår i tvång. ASML:s mest avancerade maskiner, som använder extremt ultraviolett ljus, får redan inte säljas till Kina enligt befintliga exportkontroller, alltså regler som begränsar vem som får köpa känslig teknik. Det tvåpartistödda lagförslaget MATCH Act, som lades fram i kongressen i april, skulle skärpa detta ytterligare (Baumgartner House release).

Förslaget skulle också stoppa exporten av ASML:s äldre maskiner, som använder djup ultraviolett ljus. De är mindre avancerade än EUV-systemen men fortfarande centrala i chipproduktion, och tusentals sådana maskiner finns redan i kinesiska fabriker. Lagförslaget skulle dessutom begränsa service av den installerade utrustningen. Det är avgörande eftersom litografimaskiner inte är vanliga industriprodukter som kan lämnas åt sig själva efter installation. De kräver löpande expertunderhåll, mjukvaruuppdateringar och reservdelar från tillverkaren. Om servicekedjan bryts slutar även redan sålda maskiner förr eller senare att fungera (Tom's Hardware).

För Europas självbestämmande är tidsfristen särskilt känslig. MATCH Act skulle ge allierade 150 dagar att införa motsvarande begränsningar. Om de säger nej skulle Washington utvidga amerikansk rätt till utländskt tillverkade produkter, i praktiken ett krav på att ett nederländskt företag följer amerikansk lag (Kim Senate release). Förslaget har passerat utskottsnivå men ännu inte gått till slutlig omröstning. Enligt TechCrunch kan det behöva ingå i ett större lagpaket för att bli verklighet.

Vad Europa riskerar att förlora

Den ekonomiska exponeringen är direkt. Kina stod för omkring 33 % av ASML:s försäljning 2025, men andelen hade redan fallit till 19 % av nettoförsäljningen av system under första kvartalet 2026 (SCMP, ASML Q1 2026). De intäkterna finansierar forskning och utveckling av nästa generation maskiner. Om de krymper försvagas Europas möjlighet att behålla försprånget inom litografi.

ASML har sitt huvudkontor i Nederländerna, men bolagets precisionsekosystem är europeiskt. Tyska ZEISS och TRUMPF levererar optiken och lasersystemen som gör EUV-tekniken möjlig (ZEISS, TRUMPF). Begränsningar för ASML sprider sig därför genom leverantörskedjan. EU:s chipförordning syftar till att fördubbla Europas andel av den globala halvledarmarknaden till 20 % (European Commission), och Bryssels officiella linje gentemot Kina är riskminskning, inte frikoppling (EU economic security strategy). Samtidigt ligger beslut om exportkontroller fortfarande hos de enskilda medlemsländerna. Det gör att Nederländerna förhandlar ensamt med Washington om en maskin som hela Europa är strategiskt beroende av (CSDS VUB).

Som Bruegel har påpekat ger ASML:s monopolställning Europa verklig förhandlingsstyrka i en mer uppdelad chipvärld, men bara om den används gemensamt. Sjoerdsma sade i Washington att Nederländerna delar målet att hålla farlig teknik borta från fientliga aktörer, men att "samarbete genom tvång" går över en gräns (Reuters). Frågan är om Europa kan hålla den gränsen när varje land förhandlar för sig. Annars riskerar rollen som "betrodd partner" att i praktiken bli ett förvaltat beroende: högre kostnader, svagare förhandlingsmakt och mindre kontroll över den industribas som AI-utvecklingen vilar på.