Vem finansierar Ukrainas nästa 70 miljarder?

Den 16 oktober bad Ukraina EU-ledarna om tiotals miljarder euro till nästa år. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bekräftade att finansieringen saknar 70 miljarder euro för 2027 (EFE). I EU-ledarnas skriftliga slutsatser finns inget beslut om nya pengar, ett nytt lån eller användning av frysta ryska tillgångar (Europeiska rådets slutsatser).

EU har redan beslutat om ett lån för nästa år. Däremot har medlemsländerna inte enats om hur Ukrainas ytterligare behov ska täckas eller vem som ska betala om landet inte kan återbetala lånet.

Lånet som Europa redan har

EU:s lån på 90 miljarder euro till stöd för Ukraina täcker både 2026 och 2027. EU finansierar det genom att låna på kapitalmarknaden (förordning (EU) 2026/467). Utbetalningarna har börjat. Den 14 oktober betalade kommissionen ut 2,86 miljarder euro till drönare, luftförsvar och ammunition (kommissionens uppdatering).

Därför kunde ledarna skriva att finansieringen av Ukrainas behov för 2026 var säkrad (Europeiska rådets slutsatser).

Den nya begäran kommer utöver det lånet. Volodymyr Zelenskyj sade vid toppmötet att kriget kommer att kosta Ukraina 155 miljarder euro nästa år. Han vill att Europa bidrar med minst 70 miljarder euro till för försvar, vapen och motståndskraft (Zelenskyjs tal).

Två dagar tidigare beskrev den ukrainska regeringen två skilda finansieringsgap. Statsbudgeten behöver fortfarande få in omkring 30 miljarder euro från utländska långivare och givare. Därutöver finns försvarsbehov på cirka 40 miljarder euro som inte ingår i budgeten (Ukrainas regering). Det är Ukrainas egna beräkningar. I slutsatserna ber ledarna kommissionen och Internationella valutafonden att uppdatera sin bedömning (Europeiska rådets slutsatser).

Toppmötets beslut var begränsat. Europeiska rådets ordförande António Costa sade att ledarna bett kommissionen föreslå hur Ukrainas ytterligare behov för 2027 ska täckas, men angav ingen tidsfrist (Costas uttalande, EFE). Uppdraget inleder en förhandling. Det pekar inte ut någon långivare och innebär inga nya utbetalningar.

Vem betalar om Ukraina inte kan?

Ett nytt lån behöver garantier. Det innebär att de regeringar som ställer upp får ta kostnaden om Ukraina inte kan betala tillbaka. Estlands premiärminister Kristen Michal sade till Reuters att ett nytt gemensamt EU-lån är den troligaste lösningen, eftersom regeringarna redan känner till modellen. Han hoppas på ett beslut före årets slut (Reuters).

Det nuvarande lånet visar hur ett sådant upplägg kan genomföras utan att alla medlemsländer deltar. Lånet backas upp av outnyttjat utrymme i EU-budgeten och 24 medlemsländer står bakom det. Tjeckien, Ungern och Slovakien undantogs från de ekonomiska åtagandena (förordning (EU) 2026/467).

Den modellen ger sammanhang åt Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš besked om att Prag inte tänker garantera nya lån till Ukraina (Deník N). Med 2026 års upplägg innebär ett nej att Tjeckien slipper stå för sin del, snarare än att lånet stoppas. Men det finns ingen garanti för att samma lösning går att upprepa. Ju fler regeringar som står utanför, desto större del av risken faller på dem som deltar.

Varför de frysta tillgångarna fortfarande inte används

En annan väg går via Rysslands immobiliserade centralbankstillgångar, som till största delen förvaras hos Euroclear, ett finansbolag med säte i Bryssel. Belgiens oro är konkret: om tillgångarna någon gång måste återlämnas till Ryssland befarar landet att notan hamnar hos Belgien.

Utrikesminister Maxime Prévot sade i det belgiska parlamentet att regeringen fortfarande motsätter sig att tillgångarna används, om inte tre villkor uppfylls (Belgiens parlament). Övriga medlemsländer måste dela hela risken. Pengarna måste garanteras om tillgångarna behöver återbetalas. Även ryska tillgångar som finns utanför Belgien måste omfattas.

Belgiens förhandlingsstyrka kommer av att landet riskerar att få stå för kostnaden. Regeringen säger att den inte tänker bära den risken ensam. Så länge andra huvudstäder inte godtar villkoren förblir tillgångarna utanför finansieringslösningen.

Toppmötet beslutade varken om mer utlåning till Ukraina eller om vem som ska garantera ett nytt lån, och frågan om de ryska tillgångarna lämnades orörd. Beloppet 70 miljarder euro är Ukrainas uppskattning; kommissionens och Internationella valutafondens översyn kan ändra den. Ledarna godkände inget utöver det befintliga lånet. Nu måste von der Leyens kommission lägga fram ett förslag som visar vilka regeringar som ska bära risken.