20 döda efter ryska bomber i Zaporizhzhia

Ryska styrda bomber dödade på lördagen minst 20 personer och skadade 32 i Zaporizjzja, enligt regionföreträdaren Ivan Fedorovs uppgift klockan 21.25 (Ukrinform). Räddningstjänsten uppgav att tre av de döda var barn (Ukrainska Pravda). Europeiska redaktioner följde hur dödssiffran steg, men ingen regering har meddelat något beslut med direkt koppling till attacken.

Fem bomber föll över staden. Två av dem träffade flerbostadshus, enligt polisuppgifter som Euronews återgav (Euronews). Ukrainas nationella polis uppgav att poliser arbetade vid flera nedslagsplatser under morgonen (National Police). Bomberna träffade den del av staden som kontrolleras av Ukraina, långt från det ryskkontrollerade kärnkraftverket i Enerhodar (To Brief).

Dödssiffran steg under dagen medan räddningsarbetet fortsatte: från åtta döda i regionförvaltningens rapport klockan 10.15 (regional administration) till 17 mitt på eftermiddagen (Ukrainska Pravda). Fedorovs siffra från kvällen är den senaste uppgiften, inte en slutlig dödssiffra.

En genomgång av myndigheternas kanaler under natten visade att ingen hade meddelat att sökandet var avslutat. Ingen har bekräftat hur många som fortfarande saknas.

Varför bomberna är svåra att stoppa

En glidbomb är en vanlig flygbomb som försetts med vingar och ett navigationssystem. Vingarna gör att ett stridsflygplan kan släppa bomben långt från målet, varefter den glider fram. Försvarstankesmedjan RUSI bedömer att bomberna vanligen släpps på 30–90 kilometers avstånd från frontlinjen (RUSI). Flygplanet behöver alltså aldrig flyga över staden som träffas.

Avståndet gör bomberna svåra att bekämpa. Luftvärn med kort räckvidd når i regel inte fram till ryska stridsflygplan som släpper bomberna så långt bort. System med längre räckvidd kan ibland slå mot flygplanen, men bara om de står tillräckligt nära och har robotar att avvara. Sådana robotar är få och dyra, enligt Natos kompetenscentrum för luftmakt (JAPCC).

Detaljerna om lördagens attack är fortfarande okända. Ingen har offentliggjort vilken typ av bomber som användes, var planen lyfte eller varför bomberna nådde fram.

Rapportering, inte beslut

Hittills har Europas engagemang främst märkts i medierapporteringen. Nederländska public service-kanalen NOS följde attacken på en löpande uppdaterad sida och ändrade rubriken när dödssiffran nådde 17 (NOS). Euronews, som sänder över hela kontinenten, återgav den ukrainska polisens uppgifter om attackerna mot flerbostadshusen.

Två händelser samma dag kan framstå som svar på attacken, men ingen av dem gällde Zaporizjzja. Emmanuel Macron ringde Volodymyr Zelenskyj för att uttrycka solidaritet med anledning av de pågående ryska angreppen, men något nytt franskt stödlöfte följde inte (RFI). Polen skickade senare samma dag upp stridsflygplan. Landets försvarskommando kopplade insatsen till ryska angrepp mot västra Ukraina (Polsat News).

EU:s officiella uttalande kom också före attacken. EU:s utrikestjänst fördömde senast ryska angrepp mot civila bostäder i ett uttalande den 8 oktober, två dagar innan bomberna föll (EEAS).

Den granskade rapporteringen visar att Europa följde lördagens dödstal noga, men att ingen regering har meddelat ett beslut specifikt kopplat till attacken. Det gäller bara vad som hittills har sagts och utesluter inte beslut senare. Ett slutligt besked saknas från Zaporizjzja: regionens myndigheter har ännu inte meddelat att sökandet är avslutat eller publicerat en slutlig dödssiffra.