Zaporizjzja har diesel för 10 dagar

Europas största kärnkraftverk står utan extern elförsörjning. Den sista förbindelsen till elnätet bröts den 20 augusti, när strider norr om Dniprofloden slog ut den enda återstående kraftledningen. Tio dagar senare är det reservgeneratorer som håller kylsystemen i gång vid de sex avstängda reaktorerna och bassängerna med använt kärnbränsle (LIGA, NV).

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi uppskattar marginalen till ungefär 10 dagar. Om elledningen inte repareras, eller om ny diesel inte når anläggningen, varnar han för att kärnkraftverket kan förlora all strömförsörjning (Straits Times, RBC-Ukraine).

En kris som byggts upp ledning för ledning

Det här är inte ett isolerat avbrott. Före Rysslands fullskaliga invasion hade Zaporizjzja 10 externa kraftledningar. De har fallit bort en efter en. Den sista, en 330 kV-ledning kallad Ferosplavna-1, bröts den 20 augusti (Ukrainian News, Rubryka). Striderna har hindrat tekniker från att ens fastställa orsaken. IAEA förhandlar nu om en lokal vapenvila för att reparatörer ska kunna nå fram till platsen (World Nuclear News).

Reaktorerna har inte producerat el på över två år. Men en avstängd reaktor är inte ofarlig materia. Radioaktivt sönderfall i bränsleelement och i bassänger för använt bränsle fortsätter att alstra värme. Pumpar, ventiler och mätinstrument som för bort den värmen kräver el (Nuclear News Network, News UN). Om både elnätet och dieselgeneratorerna faller bort stannar kylningen och temperaturen stiger. Risken är lägre än vid full drift, men den försvinner inte.

Tidigare i augusti höjde operatörerna vattennivåerna i bassängerna för använt bränsle vid alla sex reaktorer. Det ger mer tid innan vattnet börjar koka om aktiv kylning skulle gå förlorad (Nuclear News Network). IAEA:s inspektörer har kontrollerat de flesta av anläggningens 20 dieselgeneratorer och såg bränslebilar anlända från två närliggande platser den 27–28 augusti (NV, 5 Kanal). Däremot har inspektörerna inte besökt den huvudsakliga externa bränsledepån sedan mars 2025, och strider uppges ha försenat den senaste planerade leveransen dit för flera månader sedan (UNN, Rubryka). Uppgiften om diesel för 10 dagar kommer från personal på anläggningen, inte från en oberoende IAEA-granskning av lagren.

Tre drönarattacker under veckan har tillfört ytterligare en risk. En attack nära kyldammen skadade två anställda, en träffade området för torrförvaring av använt kärnbränsle och en tredje slog mot ett sprinklersystem (uppgav IAEA på X, Agerpres). Strålningsnivåerna låg kvar på normal nivå. IAEA pekade inte ut någon ansvarig.

Rosatomfrågan som Europa fortsätter att skjuta framför sig

Europeiska regeringar tolkar varningen genom sina egna kärnkraftspolitiska konflikter.

Frankrike, Europas mest kärnkraftsberoende land, gör en tydlig åtskillnad. Konsulten Stéphane Audrand sade till Le Parisien att ett kärnkraftverk i kall avställning inte blir "ett nytt Tjernobyl" bara för att det förlorar anslutningen till elnätet (Le Parisien). Den franska varningen handlar i stället om krigets omgivande systemrisker: ställverk, vägar, bränsletransporter och utmattad personal blir också säkerhetsfrågor (Euronews). Greenpeace France använder krisen för att kräva sanktioner mot Rosatom och pekar på att kärnkraftshandel fortfarande är undantagen från EU:s sanktionspaket mot Ryssland (France 24).

Ungern är det tydligaste tysta undantaget. Regeringsnära medier har återgett IAEA:s uppgifter utan att koppla dem till Paks II, Budapests reaktorprojekt som finansieras och byggs med Rosatom (Világgazdaság). Skälet är praktiskt. Paks står för en stor del av Ungerns elproduktion, och Paks II är beroende av samma ryska statliga kärnkraftsbolag (World Nuclear Association). Budapest har starka skäl att behandla Zaporizjzja som ett krigsproblem, inte som ett argument för att sanktionera Rosatom. Så länge EU:s sanktionsregim undantar kärnkraftssektorn (Council of the EU) behöver Ungern inte använda sitt veto.

Polen beskriver händelsen som rysk påtryckning, samtidigt som regeringen värnar förtroendet för landets första egna kärnkraftsbygge. Den polska kärnkraftsmyndighetens linje är att förlust av extern el är ett scenario som kärnkraftverk är konstruerade för och som dieselgeneratorer ska klara. Zaporizjzja är farligt på grund av kriget och ockupationen, inte på grund av kärnkraftstekniken i sig (BiznesAlert).

Den akuta frågan är teknisk: om Grossis försök att få till en lokal vapenvila ger reparatörer tillträde innan dieseln tar slut. Den större frågan är politisk. Zaporizjzja är den mest synliga följden av rysk kontroll över europeisk kärnkraftsinfrastruktur. Ändå kan EU behandla krisen som ett säkerhetsproblem och samtidigt avstå från att väga in Rysslands kärnkraftsmakt i sanktionspolitiken. Det är det valet utrikesministrarna fortsätter att skjuta upp.