Zaporizjzjas dieselmarginal är ingen härdsmälteklocka

I Europas största kärnkraftverk har reservgeneratorer varit den enda elkällan i elva dagar. Zaporizjzjas sex reaktorer är avstängda och producerar ingen el, men bränsleelementen och bassängerna med använt kärnbränsle fortsätter att avge värme genom radioaktivt sönderfall. Pumparna som för bort värmen, instrumenten som mäter den och brandskyddssystemen behöver alla el. Sedan den 20 augusti, när strider norr om Dnipro slog ut kraftverkets sista externa elledning, har dieselmotorer stått för hela försörjningen (IAEA on X, Al Jazeera).

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi varnade den 28 augusti för att kraftverket, utan återställd nätanslutning eller nya dieselleveranser, kan bli helt utan el inom omkring tio dagar. Den siffran har ofta tolkats som en nedräkning. Den är mer exakt än så, men inte särskilt lugnande.

Tio dagar är en bränslemarginal, inte en härdsmälteklocka

Uppgiften om tio dagar kommer från kraftverkets personal och har förmedlats till IAEA som den minsta dieselreserv som krävs enligt driftreglerna (LIGA, The Hindu). Den har inte granskats oberoende. IAEA:s inspektörer kontrollerade bränslenivåerna i de flesta av kraftverkets 20 reservgeneratorer och såg diesellastbilar anlända från två närliggande platser den 27–28 augusti (NV, UNN). Men de har inte besökt den viktigaste externa bränsledepån sedan mars 2025. Säkerhetsläget och militär aktivitet har hindrat tillträde, och en planerad leverans i maj sköts upp (IAEA update 313, Straits Times).

Om dieseln tar slut blir läget allvarligt, men inte omedelbart katastrofalt. Finlands kärnsäkerhetsmyndighet STUK uppgav för Yle att en svår olycka efter ett totalt bortfall av kylning sannolikt skulle ta veckor att utvecklas, eftersom kraftverket varit avstängt sedan 2022 och reaktorbyggnaderna absorberar värme. En sådan olycka behöver inte heller inträffa (Yle). Bellona, en norsk miljöstiftelse, bedömde att även ett fullständigt kylbortfall skulle innebära att vatten avdunstar i reaktorbyggnaderna i två till tre veckor innan bränsle kan friläggas (Bellona). Tidigare i augusti höjde operatörerna dessutom vattennivåerna i bassängerna för använt kärnbränsle vid alla sex enheter, vilket ger mer tid innan kokning kan börja (World Nuclear News, Nuclear News Network).

Läget är inte säkert. Risken ligger i att säkerhetsmarginalerna krymper, inte i att kraftverket fungerar som en tickande bomb.

Vem kan lösa problemet?

Före Rysslands fullskaliga invasion fick Zaporizjzja el från tio externa kraftledningar. Kriget har reducerat dem till en. När 330 kilovoltsledningen Ferosplavna-1 föll bort den 20 augusti blev dieselgeneratorerna kraftverkets enda reserv, ett system byggt för nödlägen på timmar snarare än veckor (Zeit, DW). Grossi försöker nu förhandla fram en lokal vapenvila så att tekniker kan nå den skadade ledningen (World Nuclear News).

Kärnproblemet är att ansvar och kontroll är splittrade på tre håll. Ukraina är fortfarande den rättsliga suveränen, och landets kärnsäkerhetsmyndighet är den lagliga tillsynsmyndigheten. Ryssland kontrollerar anläggningen fysiskt: tillträde, bemanning och bränslelogistik. IAEA kan inspektera, varna och medla, men myndigheten kan inte tvinga fram säkerhetsstandarder i ett land eller beordra reparationer (IAEA FAQ). FN:s säkerhetsråd är det enda organet med tvångsmedel, men där blockerar Rysslands veto.

EU:s linje är att stödja IAEA:s tillträde och kräva att samtliga reaktorer hålls i kall avställning, alltså ett läge där reaktorn är avstängd och kyls vid låg temperatur. I praktiken betyder det sanktioner, diplomati och beredskapsplanering om radioaktiva utsläpp skulle nå EU-territorium (European Parliament question E-003880/2025, EEAS). Frankrike behandlar Zaporizjzja som en krigsrisk, inte som ett argument mot de egna reaktorerna, medan frivilligorganisationer driver på för sanktioner mot Rosatom som Paris inte har ställt sig bakom (Connaissance des Énergies). Ungern återger IAEA:s uppgifter utan att koppla krisen till den egna utbyggnaden Paks II, som finansieras av Rosatom. Det beroendet begränsar Budapests politiska handlingsutrymme i ryska kärnkraftsfrågor (Portfolio).

Den ryskutnämnda talespersonen för kraftverket, Jevgenija Jasjina, säger att personalen övervakar försörjningen och avvisar bilden av en oundviklig nedräkning (TASS). Det är ett operatörspåstående från ockupationsadministrationen. Det kan vara korrekt i dag. Men Zaporizjzjas säkerhet beror nu på att en dieselförsörjning fungerar under ockupation, nära aktiva strider och med insyn som utomstående bara delvis kan verifiera. Den aktör som har fysisk kontroll saknar legitim rätt att driva kraftverket, medan de institutioner som har legitim rätt inte kan nå det.