Zelenskyy avvisar Merz EU-kompromiss

När Tysklands förbundskansler Friedrich Merz föreslog en ny kategori av "associerat medlemskap" i EU för Ukraina sade Volodymyr Zelenskyj nej direkt. Han kallade idén "orättvis" och krävde fullt medlemskap. Konflikten blottar en större fråga än Ukrainas formella status: om Ukraina släpps in förändras maktbalansen i EU, och det vet både Kyiv, Berlin och Paris.

En status som fördragen inte känner igen

Merz brev till EU-ledarna den 18 maj föreslår något som EU-fördragen i dag inte innehåller. Begreppet "associerat medlemskap" finns inte i fördraget om Europeiska unionen.

Ukraina skulle få en plats med rösträtt i Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna anger EU:s politiska riktning, och i ministerrådet, där medlemsländernas ministrar förhandlar om lagstiftning. Flera medier har beskrivit upplägget som en ordning utan rösträtt, men enligt Merz brev handlar det om deltagande med röst (Reuters, DGAP). Ukraina skulle också få en EU-kommissionär utan portfölj och associerade ledamöter i Europaparlamentet, båda med begränsat inflytande.

Merz vill dessutom utvidga artikel 42.7, EU:s klausul om ömsesidigt försvar som säger att medlemsländerna ska hjälpa varandra vid ett angrepp. Enligt honom krävs ingen fördragsändring, utan bara "en stark politisk överenskommelse". Diplomater i Bryssel gör en annan bedömning. "Jag ser inte hur detta skulle fungera juridiskt. Man skulle behöva ändra fördragen", sade en diplomat till Euronews. EU-kommissionen har inte velat avgöra frågan, utan hänvisar den till medlemsländernas regeringschefer (Ukrainska Pravda).

Varför fullt medlemskap oroar Paris och Berlin

Ett fullt ukrainskt medlemskap skulle förändra EU:s beslutsmaskin. Med omkring 44 miljoner invånare skulle Ukraina bli unionens femte största medlemsland. I omröstningar med kvalificerad majoritet, där ett beslut kräver stöd från 55 procent av medlemsländerna som tillsammans representerar 65 procent av EU:s befolkning, skulle Ukrainas tyngd flytta makt österut. En analys från DGAP konstaterar att Tyskland och Frankrike inte har samordnat sina strategier för utvidgningen, och att Ukrainas inträde skulle försvaga den fransk-tyska förmågan att styra utfallen.

Merz förslag skulle ge en del av denna förskjutning redan nu: en röst i rådet, men utan tillgång till EU-budgeten, jordbruksstöd eller strukturfonder. En intern rådsanalys som Financial Times har hänvisat till bedömde att ett fullt medlemskap skulle göra Frankrike till nettobetalare till EU:s gemensamma jordbrukspolitik för första gången (Poland Watch).

Den franska opinionen är samtidigt mest avvisande i Europa till fortsatt utvidgning. Emmanuel Macron har bett kommissionen om en "precis kalender" för Ukrainas anslutning, men utan att ge något faktiskt löfte (Le Monde).

Tröstpriset Zelenskyj inte vill ta emot

Merz har kopplat förslaget till fredsdiplomatin. I brevet skriver han att upplägget "kommer att bidra till att underlätta de pågående fredssamtalen". I april föreslog han att Zelenskyj skulle säga till ukrainarna: "Jag öppnade vägen till Europa för er." Erbjudandet är utformat som kompensation, ett europeiskt ankare som kan göra territoriella eftergifter lättare att sälja i ett fredsavtal.

Zelenskyj ser risken. Även med rösträtt i rådet skulle ett associerat medlemskap lämna Ukraina utanför EU-budgeten och jordbruksstöden. Det skulle också sakna den rättsliga varaktighet som följer av ett fördragsbaserat medlemskap. Efter valet i april är Viktor Orbán borta från makten i Ungern, vilket innebär att det största vetohotet mot Ukrainas anslutning har försvunnit. Då finns ett enkelt ukrainskt motargument: varför acceptera en halv status när vägen till fullt medlemskap kan ha blivit öppnare?

För Polen ligger den stora vinsten i artikel 42.7: en europeisk försvarsgaranti som är mindre beroende av ett osäkert Nato-paraply, enligt polska analytiker. Samtidigt oroas polska bönder av konkurrensen från ukrainskt jordbruk. Slovakiens Robert Fico avvisade idén direkt med orden "Antingen släpper vi in någon i EU, eller så gör vi det inte", bara veckor efter att han lovat Zelenskyj fullt stöd för Ukrainas EU-väg.

Utvidgningen finns inte på den formella dagordningen för Europeiska rådets möte i juni. Kommissionens reformpaket inför en större union, som ska visa hur ett EU med fler än 30 medlemsländer faktiskt ska fungera, har skjutits upp flera gånger och är fortfarande inte publicerat. Irlands utrikesminister har varnat för att associerat medlemskap "riskerar att lämna Ukraina i limbo".

Zelenskyjs nej bygger på bedömningen att Europa behöver Ukraina inne i institutionerna mer än Ukraina behöver en ersättningsstatus utanför dem. Om associerat medlemskap blir tillräckligt bekvämt för EU:s huvudstäder minskar trycket att slutföra den fulla anslutningen. För Kyiv är just den bekvämligheten det verkliga hotet.