Meridiam tar 66 %, överrisk dold

Det franska infrastrukturföretaget Meridiam har denna vecka gått med på att köpa 66 procent av Great Sea Interconnector, den planerade undervattenskabeln för el mellan Kreta och Cypern (Greklands premiärminister). Greklands nätoperatör ADMIE behåller 34 procent och det tekniska huvudansvaret (Powergame). Affären ger det försenade projektet något det länge har saknat: en privat investerare som är beredd att gå in med kapital. Men aktieägaravtalet har inte offentliggjorts. Därmed är det fortfarande oklart vem som ska bära kostnaden om projektet blir dyrare än planerat. För en kabel på 1,9 miljarder euro, delvis finansierad via elkundernas nätavgifter, är det ingen detalj.

Cypern är det enda EU-land vars elnät fortfarande är helt isolerat från det europeiska systemet (EU-kommissionen). Kabeln skulle koppla ön till den kontinentala elmarknaden och minska beroendet av importerade bränslen. Det är den politiska vinsten. Konflikten handlar om vem som betalar byggnotan om tidsplaner, teknik eller geopolitik inte håller.

Vem bär kostnaden

Sträckan mellan Kreta och Cypern beräknas kosta 1,9 miljarder euro (Knews Kathimerini Cyprus). Cirka 657 miljoner euro kommer från EU:s Connecting Europe Facility, ett bidragsprogram för gränsöverskridande infrastruktur (Cyprus Mail). Resten måste täckas med eget kapital, lån och reglerade intäkter. I praktiken betyder det att elkunderna betalar via nätavgifter på elräkningen.

Tillsynsmyndigheterna har fördelat den långsiktiga kostnaden med 63 procent på Cypern och 37 procent på Grekland, med motiveringen att Cypern får störst nytta av att bryta sin elisolering (Kathimerini Cyprus).

Cypriotiska konsumenter väntas dessutom betala innan kabeln är i drift: 25 miljoner euro per år i fem år, sammanlagt 125 miljoner euro, under byggperioden (Iefimerida). Den första betalningen frystes efter att myndigheter hänvisat till bristande genomförande och oenighet om var pengarna skulle tas ifrån (Cyprus Mail). Cypern har alltså redan börjat bromsa betalningar för en kabel som ännu inte finns.

Vad Meridiams pengar faktiskt köper

Meridiam ska finansiera återstående 40 procent av havsbottenundersökningarna, det tekniska steg som krävs för att fastställa kabelns rutt, och kan komma att ersätta ADMIE för 66 procent av de 251,4 miljoner euro som nätoperatören redan har lagt ut (Powergame). Ett parallellt avtal med den franska kabeltillverkaren Nexans siktar på att återuppta undersökningarna i september (SigmaLive).

Det är inte samma sak som finansiell stängning, alltså den punkt där hela finansieringen är juridiskt bindande. Cyperns energiminister Michael Damianos har sagt att regeringen fortfarande väntar på Europeiska investeringsbankens granskning innan den avgör om staten ska gå in som delägare (Euronews Greek). Som vi rapporterade när avtalet presenterades har ägandet bytt händer, men de avgörande finansiella åtagandena ligger fortfarande framför parterna. Köpeskilling, styrelsesammansättning, vetorätter och ansvar för kostnadsökningar är fortfarande inte offentliga.

Kabeln går genom omstridda vatten

Les Echos beskrev Meridiams inträde mot bakgrund av turkiskt tryck, cypriotiska tvister och fransk-grekisk samordning (Les Echos). Det är direkt kopplat till finansieringen. Fartyg som gör havsbottenundersökningar i omstridda vatten kan försenas. Förseningar höjer kostnader för entreprenörer och finansiering. Det är i det opublicerade aktieägaravtalet det borde framgå om sådana ökningar ska bäras av privat kapital eller av offentligt reglerade tariffer. Europeiska revisionsrätten har varnat för att gränsöverskridande elprojekt i EU ofta drabbas av återkommande förseningar, även när den politiska nyttan är tydlig (Europeiska revisionsrätten).

Om projektet lyckas vinner Cypern mest: landet får en väg ut ur elisoleringen och in i en marknad som kan stärka försörjningstryggheten och öppna för billigare import. Meridiam och ADMIE får en reglerad tillgång med en rapporterad tillåten avkastning på 8,3 procent samt en premie på 3,7 procent under 17 år (Kathimerini). Grekiska konsumenter bär en mindre direkt andel, 37 procent, men ADMIE:s utlägg på 251,4 miljoner euro innebär att även det grekiska reglerade systemet har kapital i riskzonen.

De tydligaste förlorarna om kostnaderna stiger är cypriotiska elkunder. De står på 63-procentssidan av kostnadsfördelningen och betalar byggavgifter innan någon el har börjat flöda. Meridiams affär gör projektet mer trovärdigt. Den gör det inte mer transparent.