Tre ECB-poster avgör Lagardes efterträdare

Three ECB seats are opening; Europe’s leaders have yet to fill them.
Bildkomposition · tobriefTvå kandidater tävlar officiellt om att efterträda Christine Lagarde som ordförande för Europeiska centralbanken, ECB: Spaniens Pablo Hernández de Cos och nederländaren Klaas Knot (Eurogruppen). Tysk rapportering beskriver en fransk-tysk uppgörelse där Hernández de Cos skulle få posten (FAZ). Förbundskansler Friedrich Merz sade i Dublin den 13 november att en uppgörelse närmade sig, men att inget avtal hade slutits, och att han skulle lägga fram Tysklands förslag nästa vecka (Reuters, Handelsblatt).
Varför tre poster förhandlas som ett paket
Ordförandeposten är inte den enda platsen i direktionen som blir ledig. Direktionen är den mindre grupp som sköter ECB:s löpande arbete. Isabel Schnabel lämnar den 3 januari 2027, Lagarde avgår i förtid den 7 februari och chefekonom Philip Lanes mandat löper ut den 31 maj (ECB). Lagardes tidigarelagda avgång satte i gång kampen (To Brief) och gjorde att de tre vakanserna hamnade så nära varandra i tid att de kunde lösas tillsammans.
Ingen post tillhör enligt reglerna ett visst land. Varje kandidat måste därför samla stöd. Ett paket gör det möjligt för regeringar som förlorar en post att få en annan. Enligt den rapporterade planen skulle en tysk bli chefekonom och en fransk kandidat ansvara för marknadsoperationerna (FAZ).
Regeringarna vill ha posterna eftersom de påverkar besluten redan innan ECB-rådet röstar. Chefekonomen leder arbetet med prognoserna som ECB:s stab tar fram och lägger fram det första ränteförslaget vid varje penningpolitiskt möte. Därmed sätter innehavaren ramarna för de alternativ som rådet diskuterar. Chefen för marknadsoperationerna ansvarar för att genomföra besluten: bland annat att låna ut pengar till banker och köpa eller sälja obligationer.
Det förklarar varför Frankrike inte nöjer sig med posten med ansvar för marknadsoperationerna. Den 10 november sade Frankrikes centralbankschef Emmanuel Moulin att det vore rimligt att en fransman blev chefekonom (Reuters). Enligt den rapporterade uppgörelsen skulle posten i stället gå till Tyskland.
Vad som ännu inte är avgjort
Den säkraste bilden av en möjlig uppgörelse kommer från spansk rapportering. El Mundos källor beskrev en uppgörelse som höll på att ta form, men tidningen återgav också ett tyskt förnekande av att något var klart (El Mundo). Berlin har inte namngett sin kandidat till chefekonom. Först måste Merz enas om ett namn med sina koalitionspartner, socialdemokraterna.
Nederländerna har inte dragit tillbaka Knot som kandidat. Den nederländska tv-kanalen NOS rapporterade den 13 november att hans chanser minskade, men betonade att inget var avgjort (NOS).
En uppgörelse mellan Paris och Berlin skulle inte i sig utse någon. Euroländernas finansministrar diskuterade kandidaturerna den 9 november utan att utse en vinnare (Eurogruppen). Gruppens ordförande, Greklands finansminister Kyriakos Pierrakakis, sade att det slutliga valet tillhör ledarna. Euroländernas stats- och regeringschefer utser ECB:s ordförande med förstärkt majoritet, vilket kräver brett stöd bland länderna och att en viss befolkningsandel nås. Det sker efter samråd med Europaparlamentet och ECB (Europeiska unionens råd). Ledarna hoppas nå en överenskommelse vid toppmötet den 26 november (Demócrata).
En röst bland många
Ordförandens nationalitet säger lite om vart räntorna ska ta vägen. Ordföranden leder ECB-rådet, som fattar räntebesluten, men är en av rådets 21 röstande ledamöter vid varje möte (ECB). Den 29 oktober lät rådet inlåningsräntan ligga kvar på 2,50 % (ECB). Det är räntan bankerna får på pengar som de lämnar hos ECB över natten. Den påverkar i sin tur vad hushållen betalar för lån och får i ränta på sitt sparande. En ny ordförande sätter dagordningen och företräder banken, men en ändring av räntan kräver fortfarande majoritet i rådet.
Enligt de uppgifter som hittills kommit fram ligger Hernández de Cos bäst till, men någon uppgörelse är inte klar och ingen har utsetts. Merz förslag nästa vecka visar om Berlin ställer sig bakom paketet. Frankrike har ännu inte sagt om landet är berett att släppa sitt anspråk på chefekonomposten. Därefter går frågan till euroländernas ledare, som håller i den avgörande omröstningen.
Details about this article
- Model:
- claude-opus-5-5
- Generated:
- 11/14/2026, 1:54:14 AM
- Pipeline run:
- eu_pipeline_20261114_005009
- Watermark:
- SynthID (Google's invisible watermark)
- Human review:
- None before publication