EU:s hybridavtal bygger på okänd prognos

EU och Kina enades i Peking den 9 oktober om att ”dämpa” kinesisk export av hybridbilar till Europa. Ingetdera landet publicerade ett antal bilar, ett startdatum eller en metod för att kontrollera att uppgörelsen följs (EU-kommissionens presskonferens, Kinas handelsministerium). Den enda uppgiften om uppgörelsens omfattning kommer från Bryssel. Handelskommissionär Maroš Šefčovič säger att leveranserna ska minska med mer än hälften, men jämför med vad Kina väntas ha exporterat utan en uppgörelse, inte med dagens försäljning (EU-kommissionens presskonferens, Politico).

Minskningen gäller en prognos, inte försäljningen

I vår första rapport beskrev vi själva beskedet (To Brief). Efter två dagars samtal nådde Šefčovič en överenskommelse med Kinas handelsminister Wang Wentao och kallade den en första fas (EU-kommissionens presskonferens). Pekings gemensamma uttalande beskriver en överenskommelse om hybridbilar ”i enlighet med Världshandelsorganisationens regler”, men nämner ingen minskning (Kinas handelsministerium). Båda sidor bekräftar att en uppgörelse finns, men bara den ena har satt en siffra på den.

En reporter frågade om ”mer än hälften” syftade på dagens eller tidigare års försäljning. Šefčovič hänvisade i stället till hur importen väntades utvecklas under fyra år om politiken låg fast. Han sade att uppgörelsen kunde förhindra ”flera miljoner” exporterade bilar jämfört med den utvecklingen (EU-kommissionens presskonferens). Jämförelsebanan, eller baslinjen, avgör vad påståendet betyder. Om prognosen utan uppgörelse pekar brant uppåt kan leveranserna fortsätta att öka och ändå hamna långt under den. Kommissionen har inte offentliggjort prognosen eller antagandena bakom den. Därför kan ingen utanför kommissionen kontrollera siffran.

Därför hamnade hybrider utanför tullarna

Sedan oktober 2024 har kinesiska bilar som enbart drivs med elmotor belagts med tilläggstullar på upp till 35,3 % (EU:s genomförandeförordning 2024/2754). Dessa utjämningstullar ska väga upp utländska subventioner, men omfattar inte bilar med förbränningsmotor. Hybrider har en sådan motor. En vanlig hybrid kombinerar en bensinmotor med ett litet batteri som laddas av bilen själv. En laddhybrid har ett större batteri som laddas via eluttaget.

Laddhybrider visar hur snabbt kinesiska biltillverkare tog plats i den luckan. Enligt biltillverkarnas branschorganisation ACEA stod kinesiska märken för 2 % av den europeiska laddhybridsförsäljningen 2024 och 25 % under första halvåret 2026. Siffrorna gäller bilmärken, inte var bilarna tillverkades. Överenskommelsen anger ännu inte heller vilka bilar en eventuell begränsning skulle omfatta.

Vem kan vinna och vem kan få betala

Europeiska fabriker som bygger konkurrerande modeller kan få fler order om en begränsning faktiskt får effekt. Stellantis monterar exempelvis Citroën C5 Aircross i hybrid- och laddhybridversioner i Rennes i Frankrike (Stellantis). Ingen har uppskattat om försäljning skulle flyttas dit eller hur många jobb det i så fall kan innebära. Hildegard Müller, ordförande för den tyska bilindustrins branschorganisation VDA, kallade uppgörelsen en första positiv signal, men sade att effekten kan bedömas först när villkoren är kända (Tagesschau).

Köparna missgynnas först om taket sätts så lågt att det faktiskt minskar importen. Då skulle färre konkurrerande bilar minska trycket på alla märken att erbjuda rabatter. Ett tak som ligger under en stigande prognos men över dagens volymer kan låta importen fortsätta växa. Exportörer eller återförsäljare kan då få bära en del av kostnaden genom lägre marginaler. Innan ett tak finns på plats blir varje uppskattning av priseffekten en gissning.

Uppgörelsens juridiska form kan avgöra hur länge den håller. WTO:s skyddsåtgärdsregler, som gäller tillfälligt handelsskydd, förbjuder regeringar att eftersträva frivilliga exportbegränsningar där ett exportland lovar att leverera mindre (WTO:s avtal om skyddsåtgärder). Ett kinesiskt löfte om att ”dämpa” exporten ligger vid första anblick nära en sådan begränsning. Därför spelar det roll vilket verktyg Bryssel väljer. Šefčovič har inte sagt vilket han tänker använda (Politico).

EU:s ledare får den första genomgången av villkoren den 15 oktober (EU-kommissionens presskonferens). Båda regeringarna bekräftar att en överenskommelse finns, men villkoren är inte färdiga. Någon exportgräns har inte publicerats, och den utlovade halveringen går inte att kontrollera mot en prognos som ingen utanför kommissionen har sett. Efter ledarnas genomgång behöver Šefčovič redovisa två tal för allmänheten: prognosen utan uppgörelse och själva taket.