Europa står utanför Ukrainasamtalen

Ukrainska, ryska och amerikanska förhandlare möttes i Abu Dhabi den 10 november. Samtalen pågick i omkring fyra timmar och var deras första trepartsrunda sedan februari (Kyiv Independent). Europeiska sändebud befann sig i samma stad men deltog inte i mötet. En uppgörelse som kräver europeiska trupper eller ändringar i EU:s sanktioner förutsätter ändå beslut som bara europeiska regeringar kan fatta.

Det mest konkreta ämnet var en omfattande fångutväxling mellan Ukraina och Ryssland. Någon överenskommelse tillkännagavs inte. En ukrainsk företrädare vars namn inte offentliggjordes sade till AP att detaljerna skulle tas upp de närmaste dagarna (AP). Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov sade att det var för tidigt att bedöma resultatet (TASS). Ingen lista, inget antal och inget datum har publicerats.

De två krigförande parterna är också oense om syftet med samtalen. Volodymyr Zelenskyj kallade dem "konstruktiva och innehållsrika". Han vill först få slut på kriget, därefter slå fast vilka säkerhetsgarantier Ukraina ska få och sist diskutera bredare europeiska frågor (President of Ukraine). En medlem av den ryska delegationen vände på ordningen och sade till Reuters att Moskva såg ett nytt europeiskt säkerhetsramverk som samtalens huvudfråga (Reuters).

Rådfrågade i förväg, men utanför förhandlingsrummet

Säkerhetsrådgivare från Europas större huvudstäder mötte Ukrainas och USA:s delegationer före trepartssamtalet, tillsammans med företrädare för EU och Nato. När huvudmötet började stannade de utanför, enligt POLITICO. I ett gemensamt uttalande bekräftade de på nytt sitt stöd för Ukrainas suveränitet och efterlyste trovärdiga säkerhetsgarantier (Europeiska rådet).

Genom att informera Kyiv och Washington strax före mötet fick européerna sannolikt visst inflytande över vilka frågor de två delegationerna tog upp. Men de kunde varken ställa frågor till de ryska förhandlarna eller förhandla om formuleringar. Moskva hade motsatt sig att européerna skulle få plats vid huvudbordet, vilket To Brief rapporterade dagen före samtalen (To Brief), och fick igenom sin linje. USA:s utrikesminister Marco Rubio kallade dagen "mycket produktiv" och sade att Washington på sikt hoppades kunna utvidga formatet så att även européerna deltog (Guardian).

Moskva har inte sagt vad dess europeiska säkerhetsramverk skulle innehålla. Litauen har redan dragit en gräns. Utrikesminister Kęstutis Budrys sade att Vilnius skulle avvisa varje uppgörelse som gav Ryssland inflytande över vilka allierade styrkor som stationeras i regionen (LRT). Beslut om truppförläggningar ligger hos europeiska regeringar och Natos medlemsländer. Ett ramverk som förhandlas fram utan dem skulle alltså be dem godta villkor som de aldrig har diskuterat.

Även om formatet utvidgas har EU inte bestämt vem som ska företräda unionen. Italiens Giorgia Meloni har bett Europeiska rådets ordförande António Costa att reda ut vem som ska tala för EU och med vilket mandat. Costa leder toppmötena mellan medlemsländernas ledare men kan inte själv utse ett sändebud. Ledarna måste enas om en person. De träffas härnäst informellt i Dublin den 13 november (irländska ordförandeskapet), men det finns ingen publicerad dagordning som bekräftar att frågan ska tas upp då.

Besluten ligger kvar i Europas huvudstäder

Skillnaden märks tydligast när det gäller säkerhetsgarantier. Parisdeklarationen, som antogs i januari 2026 av Coalition of the Willing (den huvudsakligen europeiska grupp som planerar Ukrainas säkerhet efter kriget), förutser en multinationell styrka först när striderna på ett trovärdigt sätt har upphört. Varje land måste godkänna sin egen insats enligt sina nationella beslutsregler (Élysée). Varken Washington eller Kyiv kan lova att europeiska soldater skickas.

Sanktionerna fungerar på samma sätt. EU beslutar i regel enhälligt om sanktioner, vilket innebär att varje medlemsland kan stoppa ett beslut (Europeiska unionens råd). Ingen som förhandlar i Abu Dhabi kan binda EU till att häva sanktionerna mot Ryssland, även om en uppgörelse skulle bygga på en sådan lättnad.

Den första dagen gav en fungerande förhandlingskanal och en möjlig fångutväxling som Ukraina och Ryssland kan enas om sinsemellan. En varaktig uppgörelse kräver också beslut från Europa. Om den innebär att europeiska länder ska ställa upp med trupper eller ändra EU:s sanktioner måste regeringarna som väntade utanför rummet godkänna den. Ingen vid förhandlingsbordet kan fatta de besluten åt dem.