Pråmar ger Rumänien nio dagar

Fyra pråmar lastade med sten ligger nu sänkta på Donaus botten. De har placerats där medvetet för att styra mer vatten mot Cernavodă, Rumäniens enda kärnkraftverk i drift. Den provisoriska undervattensbarriären höjde vattennivån vid kylvattenintaget med 8 centimeter över prognos och ger reaktor 2 minst nio dagars fortsatt drift (Digi24, HotNews). Som vi rapporterade i torsdags hade Rumänien redan underrättat EU-kommissionen om att torkan hotade Cernavodă. En statssekreterare i transportministeriet har varnat för att Donaus strömmar kan vara starka nog att rubba pråmarna (Știrile ProTV). Åtgärden är därför nästan lika sårbar som problemet den ska lösa.

Varför en låg flod blir en elkris

Kärnkraftverk är i grunden värmemaskiner. Klyvningen skapar värme, värmen gör vatten till ånga, ångan driver en turbin och den använda ångan måste kylas tillbaka till vatten. Vid Cernavodă sköter Donau den kylningen. När floden sjunker för lågt tappar pumparna sugförmåga, och operatören måste stänga reaktorn innan säkerhetsmarginalerna blir för små.

Ett sidoflöde, Balaarmen, drog enligt mätningar bort omkring 85 procent av det lokala Donauflödet från den sträcka som matar kraftverkets pumpar (Mediafax). Rumäniens vattenmyndighet sprängde därför en undervattensklippa, muddrade kanalen och sänkte därefter de fyra stenfyllda pråmarna för att smalna av inloppet till Balaarmen och pressa mer vatten mot kraftverket (Agerpres, AP). Pråmar valdes därför att de kunde sättas in på några dagar. Permanenta ombyggnader tar betydligt längre tid.

Vid Donaus inlopp till Rumänien låg flödet kring 1 400 kubikmeter per sekund, ungefär en tredjedel av augustisnittet på 3 900. Hydrologer räknade dessutom med att flödet skulle falla ytterligare, under tidigare uppmätta augustiminimum (Radio România, Agerpres).

Cernavodă står normalt för omkring 20 procent av Rumäniens elproduktion (World Nuclear Association). Reaktor 1 är avställd sedan den 28 juli. Om även reaktor 2 faller bort försvinner omkring 650–680 MW från elsystemet. Effekten syns redan på marknaden: Rumänien har gått från elexportör till importör. Enligt Serbia Energy nådde grossistpriset för nästa dygn 132,87 euro per MWh, och landet behövde omkring 1 700 MW i kvällsimport (Serbia Energy). Nuclearelectrica har varnat kunder för möjlig force majeure, alltså ett juridiskt besked om att bolaget kanske inte kan uppfylla sina leveransavtal (ZF).

Samma flod, olika press

Samma torka pressar hela Donaubäckenet, men inte på samma sätt. Ungerns kärnkraftverk Paks minskade produktionen med 1 770 MW och producerade därmed omkring 230 MW, jämfört med en normal kapacitet nära 2 000 MW (kormany.hu). När även Ungerns kärnkraftsreserv sviktade fick landet luta sig mot grannländerna, främst genom tjeckisk el som fördes in via Slovakien. Slovakien hade samtidigt sju av åtta turbiner vid vattenkraftverket Gabčíkovo stillastående på grund av lågvatten. Bratislava avvisade Budapests begäran om mer vattenflöde och hänvisade till att landet redan släppte den mängd som krävs enligt Haagavtalet (TA3, Noviny.sk).

Den kortsiktiga vinnaren är Bulgarien. Kärnkraftverket Kozloduy kunde fortsätta producera eftersom dess pumpstation längre inåt land ger större vattenmarginal än Paks och Cernavodă har. Bulgariens elexport steg till 32 000–33 000 MWh per dag när rumänska och ungerska handlare jagade gränsöverskridande kapacitet (Mediapool). EU-kommissionen uppgav att den följer läget genom ENTSO-E, organet som samordnar Europas elnät, men att den ännu inte ser något försörjningshot som kräver formellt ingripande (European Commission).

Akutteknik är inte klimatanpassning

Franska EDF har avsatt nästan 9 miljarder euro över 15 år för att klimatanpassa sin kärnkraftsflotta. Utan investeringar räknar bolaget med produktionsförluster på omkring 5 TWh per år till 2050 på grund av värme och låga flöden (Le Monde). Kyltorn tar bort beroendet av ett direkt flodintag; de tjeckiska kärnkraftverken Dukovany och Temelín använder redan den lösningen (World Nuclear Association). Pråmarna i Donau köpte tid. De tog inte bort den klimatrisk som är inbyggd i flodkyld elproduktion, och ingen regering i Donaubäckenet har ännu redovisat hur den risken ska hanteras.