Frankrikes företagsnota: 10 mot 20 miljarder euro

Frankrikes finansdepartement och landets största arbetsgivarorganisation räknar olika: regeringen uppskattar företagens bidrag under 2027 till omkring 10 miljarder euro, medan Medef hävdar att summan närmar sig 20 miljarder. Den 3 oktober avfärdade ekonomiminister Roland Lescure arbetsgivarorganisationens beräkning som felaktig (Le Figaro). Ingen av sidorna har redovisat vilka åtgärder som ingår eller vad de jämför med. Därför går det inte att kontrollera om summorna avser samma sak.

Medefs ordförande Patrick Martin hävdar att budgeten kommer att försämra Frankrikes ekonomiska läge, men rapporteringen av hans ståndpunkt innehåller ingen detaljerad beräkning (Franceinfo). Tidigare i veckan cirkulerade uppgiften om 20 miljarder euro som företagens kostnad, samtidigt som Socialisterna hotade att stoppa budgeten (To Brief). Nu finns en tydlig avsändare till siffran, och regeringen bestrider den.

En skatt som drar in pengar men samtidigt blir billigare

En skatteåtgärd kan räknas på tre sätt: efter hur mycket den drar in under ett år, jämfört med föregående år eller mot en prognos där regeringen inte ändrar politiken. Valet av jämförelse kan få samma åtgärd att framstå som en kostnad eller en lättnad.

Tilläggsskatten på företagsvinster visar hur. Det är en extra skatt ovanpå bolagsskatten för koncerner med en omsättning, alltså försäljning före kostnader, på minst 1,5 miljarder euro (KPMG). Skatten infördes tillfälligt. Budgetförslaget förlänger den för ett tredje år, men med lägre skattesatser: från 20,6 till 15,7 procent för den lägre nivån och från 41,2 till 31,4 procent för de största koncernerna (Deloitte Avocats).

Räknad som intäkt ger tilläggsskatten 5 miljarder euro 2027 (Le Figaro, Reuters via Boursorama). Le Figaro jämför med en tidigare uppskattning på 7,3 miljarder euro. Mot den nivån innebär förlängningen en lägre kostnad för Frankrikes största koncerner. Bercy, finansdepartementet som fått sitt namn efter stadsdelen i Paris där det ligger, räknar ändå in skatten i sina 10 miljarder euro.

Ändrade arbetsgivaravgifter drar åt andra hållet

Den andra stora åtgärden får motsatt effekt. Franska arbetsgivare betalar sociala avgifter ovanpå lönerna, bland annat till pensioner, sjukvård och arbetslöshetsförsäkring. Många får nedsatta avgifter. Budgetförslaget begränsar nedsättningen genom att en större del av lönen ska räknas med när rätten till den beräknas. Det väntas spara staten 3,7 miljarder euro (Bourse Direct/AFP).

För arbetsgivare som får nedsättningen innebär ändringen högre avgifter per anställd än enligt dagens regler. Det är en ny kostnad på ett annat sätt än tilläggsskatten. Att lägga ihop intäkter från en sänkt skatt med statens besparing på en minskad avgiftsnedsättning blandar två slags belopp. Båda kan vara korrekta utifrån sina egna beräkningssätt. Men utan tydliga definitioner går det inte att se hur mycket av vare sig 10 eller 20 miljarder euro som blir nya utgifter för företagen under 2027.

Medefs högre siffra kan bygga på att man räknar bruttointäkterna från samtliga åtgärder, även sådana som beslutats före den här budgeten. Det är en gissning; bara Medefs egen redovisning kan bekräfta eller avfärda den. Även regeringens sätt att presentera budgeten lämnar utrymme för olika tolkningar. Dess totalsumma på 54 miljarder euro i budgetåtgärder består av 43 miljarder i nya åtgärder och 11 miljarder som beslutats tidigare. Regeringen jämför dessutom med en prognos där politiken ligger fast, inte med de faktiska utgifterna 2026 (French government).

Vad parterna behöver redovisa före omröstningen

Frågan får praktisk betydelse när ledamöterna börjar debattera budgeten i kammaren den 13 oktober (AEF). Premiärminister Sébastien Lecornu saknar en säker majoritet, och Socialistpartiets ledare vill att en större del av bördan läggs på de rikaste skattebetalarna (Le Monde). Regeringen och Socialisterna lär därför tvista om hur mycket företagen redan bidrar med. Regeringen försvarar paketet som ett sätt att minska budgetunderskottet, skillnaden mellan statens inkomster och utgifter under ett år, från 5,4 till 5,0 procent av BNP (French government).

Lescures departement kan reda ut tvisten genom att publicera en tabell över varje åtgärd, vilket år den gäller och mot vilken jämförelse den räknas. Medef behöver redovisa samma sak om organisationens siffra på 20 miljarder euro ska tas på allvar. Tills dess går det inte att avgöra vilken summa som ligger närmast sanningen, eller ens om siffrorna går att jämföra.