Frankrikes 4.93-procentiga obligationsränta pressar budgeten

Den 1 oktober sålde Frankrikes skuldförvaltning en statsobligation med förfall i november 2036 till en ränta på 4,93 procent. När samma obligation såldes den 3 september var räntan 4,23 procent (Boursorama/Reuters). Investerarna lade bud på betydligt större belopp än staten erbjöd (ABC Bourse). Frankrike hittar alltså fortfarande långivare, men varje nytt lån kostar mer.

Det är den stigande kostnaden som oroar Emmanuel Moulin, chef för den franska centralbanken Banque de France. Den 5 oktober sade han till Financial Times att högre räntor riskerade att gradvis strypa Frankrikes handlingsutrymme om landet inte stärkte sina offentliga finanser. Han föreslog en budget som minskar utgifterna och underskottet (Financial Times).

Därför tar det flera år innan högre räntor märks

Obligationsräntan visar vilken avkastning en investerare får genom att köpa obligationen till dagens pris. Franska statsobligationer har en fast årskupong. När priset sjunker ger samma kupong en högre avkastning. På obligationer som redan har getts ut förändras inte Frankrikes betalningar.

Den högre kostnaden uppstår när gamla lån ska ersättas. När en äldre obligation med lägre ränta förfaller betalar Frankrike tillbaka lånet genom att ge ut en ny obligation till dagens ränta. I budgeten för 2027 anges att 189,2 miljarder euro i medel- och långfristig statsskuld förfaller nästa år (Assemblée nationale). Eftersom franska obligationer löper över flera år ersätts bara en del av skulden varje år.

En rapport från senaten visar hur kostnaden byggs upp över tid. Rapporten räknar med att räntorna stiger med en procentenhet och sedan ligger kvar på den nivån. Det första året ökar statens ränteutgifter med omkring 3,2 miljarder euro, eftersom bara skulden som då ersätts blir dyrare. När fler gamla obligationer läggs om stiger den extra kostnaden till 33,5 miljarder euro efter nio år (French Senate). Det är ett scenario, inte en prognos.

Vem får avkastningen och vem betalar?

Regeringens prognos omfattar hela den offentliga sektorns skuld, även socialförsäkringen och lokala myndigheter. Ränteutgifterna väntas uppgå till 79,2 miljarder euro 2026 och 91,2 miljarder euro 2027 (French government). Frankrikes oberoende finanspolitiska råd, Haut Conseil des finances publiques, gör en liknande bedömning för 2027 (Haut Conseil des finances publiques). Prognosen avser hela skuldstocken när den successivt läggs om, inte en enskild auktion.

Budgeten uppges bygga på en genomsnittlig tioårsränta på omkring 4,3 procent under 2027. I början av oktober låg marknadsräntan på franska tioåriga statsobligationer nära 5 procent (Euronews). Det ena talet är ett årsgenomsnitt, det andra en räntenivå vid enskilda tidpunkter. Om marknadsräntorna ligger kvar så högt framstår budgetens antagande som optimistiskt.

Köpare av nya franska statsobligationer får högre avkastning som de kan låsa in under flera år. De som redan äger franska obligationer har i stället sett marknadsvärdet falla. Behåller de obligationerna till förfall och betalar Frankrike enligt plan realiserar de aldrig den förlusten.

Anpassningen drabbar skattebetalarna och människor med inkomster från den offentliga sektorn. Premiärminister Sébastien Lecornus budget ska minska underskottet, skillnaden mellan statens utgifter och inkomster, från 5,4 procent av BNP 2026 till 5,0 procent 2027 (BFMTV). Frysta löner för offentliganställda och frysta pensioner, tillsammans med möjliga skatteändringar, väntas stå för en stor del av anpassningen (Public Sénat). Partierna strider redan om hur bördan ska fördelas (To Brief).

Därför kräver investerare mer betalt av Frankrike

Räntorna stiger i hela Europa, men Frankrike betalar mer än de flesta. Den 5 oktober låg den franska tioårsräntan omkring 136 räntepunkter (1,36 procentenheter) över den tyska (dpa-AFX). Spaniens ränteskillnad mot Tyskland var 63 räntepunkter den 1 oktober (CaixaBank Research). Eftersom uppgifterna gäller olika dagar pekar jämförelsen på ett särskilt franskt räntepåslag, men visar inte exakt hur stort det är.

Moulin sade att det inte var läge att diskutera stöd från Europeiska centralbanken. Reuters bedömde på liknande sätt att ECB knappast köper franska obligationer, vilket skulle innebära att centralbanken köper statspapper för att pressa ned Frankrikes lånekostnader. Trycket beror i stället på landets egna budgetproblem (Reuters).

Även om budgeten går igenom oförändrad väntas statsskulden stiga till omkring 121,7 procent av BNP 2027 (Assemblée nationale). Franska politiker kan inte styra marknadsräntorna, men en trovärdig budget är deras främsta verktyg för att påverka vilken ränta investerarna kräver. Frankrike hittade köpare den här månaden. Om räntorna ligger kvar nära dagens nivåer kommer varje års refinansiering att höja ränteutgifterna. Ökningen sker gradvis, men tar successivt utrymme från andra utgifter.