Frankrikes 54-miljardersplan har luckor

Frankrike säger att landet behöver spara 54 miljarder euro för att få ned underskottet till 5 procent av BNP 2027 (La Dépêche). Men regeringen har inte pekat ut besparingar eller skattehöjningar som tillsammans uppgår till 54 miljarder euro. Bara en del är konkretiserad. Resten förklaras av ett sämre utgångsläge och av att inflationen gradvis urholkar det staten betalar ut till anställda och pensionärer. Som vi skrev när paketet presenterades (To Brief) saknar den splittrade nationalförsamlingen en säker majoritet för att anta åtgärderna.

Hur 30 miljarder blev 54 miljarder

Den förra regeringens diskussion handlade om ungefär 30 miljarder euro. Då bedömdes underskottet, om politiken förblev oförändrad, uppgå till omkring 5,7 procent av BNP. Premiärminister Lecornus regering placerar nu den siffran över 6,5 procent (Europeiska kommissionen, budgetministeriet). Beräknat på Frankrikes ekonomi på omkring 2,9 biljoner euro (Eurostat) förklarar det försämrade utgångsläget merparten av ökningen från 30 till 54 miljarder euro. Någon detaljerad redogörelse för ökningen har inte publicerats.

Regeringen räknar med 1 procents real BNP-tillväxt och 1,8 procents inflation 2027 (franska finansdepartementet). Inflationsantagandet spelar roll. Franska pensioner är enligt lag kopplade till prisutvecklingen, vilket innebär att en frysning sparar det belopp som annars skulle ha lagts till när priserna stiger. En del av besparingen består alltså i att inflationen får minska pensionernas köpkraft.

Pensionärer och offentliganställda får bära de tydligaste kostnaderna

Den största specificerade åtgärden mot hushållen riktas mot pensionärerna och väntas ge omkring 6 miljarder euro (Le Monde). Parlamentet ska välja mellan två åtgärder med helt olika fördelningseffekter. Det ena alternativet är att frysa pensionerna eller höja dem mindre än priserna, så att alla pensionärer halkar efter inflationen. Det andra är att avskaffa skatteavdraget på 10 procent för pensionsinkomster, vilket skulle koncentrera kostnaden till pensionärer med tillräckligt hög inkomst för att betala skatt (LCP). Samma besparingsbelopp kan därmed få två helt olika sociala konsekvenser.

För offentliganställda föreslås en frysning av indexet för löner, den gemensamma beräkningsbasen för den offentliga sektorns ersättningar. Budgeteffekten beräknas till omkring 2 miljarder euro (La Dépêche). För de anställda innebär det en reallönesänkning, eftersom lönerna ligger stilla samtidigt som regeringen räknar med att priserna stiger 1,8 procent.

För företagen sänks samtidigt den tillfälliga extraskatten på stora bolag från omkring 8 miljarder euro till 5 miljarder euro (budgetministeriet). De stora företagen skulle därmed betala mer än om skatten försvann helt, men mindre än i dag. Regeringen räknar skillnaden mot ett fullständigt avskaffande som en besparing. Försvaret får samtidigt ytterligare 6,4 miljarder euro (Le Monde). Mönstret är tydligt: de konkreta åtstramningarna riktas mot hushåll och offentliganställda, medan företagens skattebörda minskar.

Tror marknaden på planen?

Den 18 september nådde skillnaden mellan franska och tyska tioårsräntor 100 räntepunkter, alltså en hel procentenhet, för första gången sedan 2012 (Boursorama/Reuters, Borsa Italiana). Ränteskillnaden, som visar hur mycket extra investerare kräver för den franska politiska och budgetmässiga risken jämfört med den tyska referensräntan, har ökat i flera månader. Frankrikes revisionsmyndighet Cour des comptes bedömer att underskottet måste ned mot 2,8 procent av BNP för att skuldkvoten ska stabiliseras (Cour des comptes). Målet på 5 procent bromsar försämringen, men stoppar den inte.

EU:s förfarande vid alltför stora underskott kräver att Frankrike tar sig under 3 procent av BNP. Rådet har fastställt vägen dit i sina rekommendationer. Bryssel kan synliggöra avståndet mellan löftet och planen. Däremot kan EU inte samla de parlamentsröster som krävs för att överbrygga det.

Budgetförslagen ska läggas fram den 30 september. Därefter ska Haut Conseil des finances publiques, det finanspolitiska råd som granskar om regeringens beräkningar håller, göra en oberoende bedömning. Det blir den första verkliga prövningen. Fram till dess har Frankrike presenterat ett underskottsmål och en ofullständig lista över åtgärder, där de tydligaste kostnaderna faller på pensionärer och offentliganställda. En stor del av de återstående 54 miljarderna är fortfarande ospecificerad. En del består helt enkelt av inflation som räknas som finanspolitik.