Frankrikes riskpremie högst sedan 2012

Räntan på Spaniens tioåriga statsobligation, alltså den årliga avkastning som investerare kräver för att låna ut pengar till staten i tio år, passerade 4 % den 14 september. Nivån var dock inte ny: räntan låg över 4 % redan i oktober 2023. Det relevanta är att den nådde sin högsta nivå sedan december 2013 (Europa Press). Samtidigt steg statsobligationsräntorna i Tyskland, Frankrike och Italien till flerårshögsta under samma vecka (El Mundo). Det rörde sig därmed om en bred europeisk omprissättning, men pressen blev störst på Frankrike.

Därför steg alla räntor samtidigt

Två krafter sammanföll. Oljepriset steg kraftigt och Brentoljan handlades nära 108 dollar per fat efter den militära upptrappningen i Mellanöstern (SIC Notícias). Det slog direkt mot inflationen. Euroområdets inflation steg från 2,9 % till 3,3 % i augusti, nästan helt till följd av att energipriserna ökade med 14,3 % på årsbasis. Den underliggande inflationen, där energi och livsmedel räknas bort, sjönk däremot något till 2,4 % (ECB). Augustiuppgången drevs alltså främst av energi, inte av överhettad inhemsk efterfrågan.

Därefter agerade ECB, Europeiska centralbanken, som fastställer styrräntorna för de 20 euroländerna. Den 10 september höjde ECB-rådet räntorna med 0,25 procentenheter. Inlåningsräntan, som bankerna får på insättningar över natten hos ECB och som styr andra lånekostnader, höjdes till 2,50 % (ECB, Bundesbank). ECB-chefen Christine Lagarde motiverade beslutet med att energikostnader som sprider sig till löner och tjänstepriser skulle orsaka större skada än en tidig räntehöjning. Själva beslutet var väntat och den tyska tvåårsräntan rörde sig knappt (Reuters via MarketScreener). Utsikterna till fler höjningar drev däremot upp de långfristiga lånekostnaderna för samtliga större stater i euroområdet.

Samma utförsäljning, olika grad av press

Mellan den 9 och 14 september steg räntan på den tyska tioåriga statsobligationen med omkring 15 räntepunkter, där en räntepunkt motsvarar en hundradels procentenhet, till cirka 3,54 %. Den spanska räntan steg med ungefär 19 räntepunkter till 4,02 % (Europa Press, QuiFinanza). Ränteskillnaden, som visar hur mycket mer Spanien betalar än Tyskland för att låna, ökade bara med omkring 4 räntepunkter till cirka 48 räntepunkter. Merparten av den spanska uppgången följde alltså den högre tyska räntan.

För Frankrike var utvecklingen en annan. Den franska tioårsräntan närmade sig 4,5 %, medan ränteskillnaden mot Tyskland nådde omkring 96 räntepunkter, den högsta nivån sedan 2012 (AFP via Zonebourse). Som vi skrev förra veckan har denna skillnad blivit en löpande mätare på marknadens förtroende för Frankrikes offentliga finanser (To Brief).

Utvecklingen ligger i linje med oron för statsfinanserna. EU-kommissionen räknar med att Frankrikes budgetunderskott uppgår till 5,1 % av BNP 2026 och att statsskulden överstiger 120 % av BNP (European Commission). Spanien väntar sig däremot en tillväxt på nära 2,4 % och ett underskott på omkring 3 % (European Commission). Frankrike behöver låna mycket samtidigt som tillväxten är svag. Den kombinationen kräver investerarna nu bättre betalt för att bära.

Vem får bära kostnaden?

Stater börjar inte omedelbart betala 4 % på hela sin skuld. Befintliga obligationer med fast ränta behåller sina ursprungliga villkor. Högre marknadsräntor belastar statsbudgeten först när äldre lån förfaller och måste ersättas med nya till dagens villkor. Italiens parlamentariska budgetkontor räknar med att landets ränteutgifter stiger från omkring 4,1 % av BNP 2026 till 4,5 % 2029 (UPB). Förloppet är gradvis, men i ett land som Frankrike, där nyupplåningen är stor i förhållande till BNP, byggs merkostnaden successivt på.

ECB:s egna prognoser visar fortfarande att inflationen sjunker till 2,1 % 2028 (ECB). Om prognosen håller var septemberhöjningen en försäkring mot att löner och priser börjar driva varandra uppåt. Om oljan förblir dyr och tjänsteinflationen tilltar skulle fler räntehöjningar göra lån och refinansiering dyrare för de länder som har minst utrymme i sina statsbudgetar. Spaniens passerade fyrprocentsgräns fick uppmärksamheten förra veckan. Frankrikes växande riskpremie mot Tyskland gav den tydligare varningen.