Plundrade franska butiker väntar på ersättning

Efter lördagens plundringar återstår frågan om vem som ska stå för kostnaderna. På söndagskvällen lovade Emmanuel Macron landets handlare att de inte skulle lämnas ensamma, men angav varken ersättningsbelopp, villkor för att få stöd eller när pengarna kan betalas ut (Élysée). Handelsförbundet uppskattar skadorna till flera hundra miljoner euro i omkring 1 500 verksamheter. Innan regeringen preciserar löftet ligger kostnaden hos dem som drabbats (Le Monde).

Vem betalar tills vidare

Skadeuppskattningen kommer från Alexandre Bompard, som leder handelsförbundet. Han varnar för att det är för tidigt att ange en exakt summa. Det rör sig om branschens uppskattning, inte en granskad totalsiffra från staten eller försäkringsbolagen. För en handlare med krossade skyltfönster och länsade hyllor spelar skillnaden roll: en uppskattning innebär inte att någon har åtagit sig att betala.

Även kommunerna får bära kostnader. En brand skadade Limoges stadshus svårt, medan de flesta som demonstrerade i landet gjorde det fredligt och våldet drabbade enskilda platser (Reuters).

Frankrikes inrikesministerium uppgav att 2 397 personer greps den 17 oktober och att 997 poliser och gendarmer skadades, varav sju allvarligt (La Provence). Att gripas är inte detsamma som att åtalas, och siffran över skadade gäller bara poliser och gendarmer. De som plundrade är en betydligt mindre grupp än de som demonstrerade, och i sitt tal behandlade Macron dem separat.

Vem kan omsätta löftet i pengar

Macron gjorde tre utfästelser: de ansvariga för skadegörelsen ska ställas till svars, företagen ska få hjälp och de fredliga demonstranterna ska bli lyssnade på (Élysée). Presidenten utformade inte stödet själv. Han överlät uppföljningen åt premiärminister Sébastien Lecornu, som leder ett krismöte den 19 oktober.

Mötet är första tillfället då regeringen kan ange ett belopp, vilka som har rätt till ersättning och när den ska betalas ut. Lecornus ministrar kan besluta om villkoren. Om stödet kräver nya anslag i stället för befintliga medel måste regeringen få med sig ett parlament som redan är splittrat om Lecornus budget för 2027. Det är en slutsats utifrån tidpunkten, men budgetstriden började före helgen.

Skolorna visar hur djup den konflikten är. Elever hade blockerat skolor i flera veckor före lördagen, och premiärministerns tidigare löften fick inte blockaderna att upphöra (Reuters). Protesterna riktade sig mot själva budgeten.

Le Monde rapporterade den 1 oktober att budgetplanen höjer utbildningsanslagen men samtidigt minskar antalet lärartjänster med 1 588 (Le Monde). Utbildningsminister Édouard Geffray försvarar nedskärningarna med att elevkullarna krymper. Söndagens tal innehöll inga nya besked om skolan, lönerna, bränslepriserna eller den offentliga servicen. Samma regering måste nu hantera både missnöjet från gatorna och kostnaderna efter plundringarna.

Samma helg, olika krav

Frankrike var inte ensamt om oroligheter den lördagen, vilket vi rapporterade då (To Brief). En närmare blick visar att det rör sig om skilda konflikter, inte en gemensam kampanj. I Milano hänvisade arrangörerna bakom marscherna under parollen "Italia in Piazza" till Frankrike som inspiration. Sammandrabbningar bröt också ut i Bologna och Turin (RaiNews).

I Bryssel orsakade upploppsmakare i utkanten av en demonstration omfattande skador (BX1).

Protesterna i Spanien har en annan bakgrund. I Madrid har ett protestläger på torget Puerta del Sol funnits sedan den 26 september. Deltagarna kräver lägre hyror och ett slut på vräkningarna (EFE). Varje protest riktar sig mot den egna nationella eller kommunala regeringen, och ingen av konflikterna kan lösas i Bryssel.

I Frankrike går nästa steg via Lecornus krismöte. Macron gav ett lugnande besked, men premiärministern och ministrarna behöver nu ange ersättningens storlek, vem som har rätt till den och när den betalas ut. Till dess ligger kostnaden för lördagens skador kvar hos de plundrade butikerna.