Frankrikes skatteförslag åter i kammaren på tisdag

Inför behandlingen av 2027 års budget avvisade det franska nationalförsamlingens finansutskott budgetens intäktssida fredagen den 9 oktober, med 31 röster mot 3 och två nedlagda röster (LCP, Assemblée nationale). Omröstningen ändrade ingen lag. Enligt artikel 42 i grundlagen debatterar hela nationalförsamlingen regeringens ursprungliga lagförslag, inte utskottets version (Légifrance). När kammardebatten inleds i veckan återkommer därför premiärminister Sébastien Lecornus skatteplan oförändrad.

Finansutskottet är en mindre grupp ledamöter som granskar budgeten innan hela kammaren behandlar den. Under tre dagar ändrade utskottet budgetens intäktssida, men röstade sedan ned sin egen version. Bara president Emmanuel Macrons partigrupp Ensemble pour la République stödde den. Övriga ledamöter röstade nej av motsatta skäl: några motsatte sig regeringens skatter, andra utskottets tillägg (Franceinfo). Som vi skrev i fredags summerade nej-rösterna till ett avvisande, inte till ett alternativt budgetförslag (To Brief).

Vilka som berörs av regeringens skatteförslag

Den första omstridda åtgärden gäller pensionärer. I Frankrike får pensionärer dra av 10 procent av pensionen från sin beskattningsbara inkomst, upp till ett tak per hushåll. Regeringen vill sänka taket från 4 439 till 3 000 euro. Det skulle höja den beskattningsbara inkomsten för hushåll vars avdrag överstiger det nya taket, i praktiken hushåll med större pensioner. Regeringen räknade med att ändringen skulle ge omkring 1,4 miljarder euro (amendment I-CF196).

Den andra åtgärden riktar sig mot personer som är borta från arbetet på grund av sjukdom eller skada. Anställda som får vissa ersättningar vid långvarig sjukdom skulle betala inkomstskatt på hälften av dem. Personer som skadats i arbetet skulle beskattas för en större del av sin ersättning. I budgetutkastet beräknades intäkten till 963 miljoner euro (Capital).

Utskottet strök båda förslagen, men strykningarna gäller inte i den fortsatta behandlingen. Båda åtgärderna finns kvar i regeringens text. För att ta bort dem krävs en ny omröstning i hela kammaren.

Ministrarna hävdar att utskottets ändringar sammantagna skulle ha ökat underskottet. David Amiel, minister med ansvar för offentliga räkenskaper, uppskattar kostnaden till 8 miljarder euro jämfört med regeringens utkast (Le Figaro). Philippe Juvin från Les Républicains, finansutskottets huvudrapportör för budgeten, räknar med 9,6 miljarder euro. Då skulle underskottet hamna nära 5,35–5,4 procent av BNP, i stället för regeringens mål på 5 procent (Capital).

Någon offentlig beräkning som förklarar skillnaden mellan siffrorna har inte lagts fram. Båda gäller dessutom ett paket som inte längre finns. Kostnaden uppstår bara om ledamöterna röstar igenom ändringarna på nytt.

Vad som avgörs den 20 oktober

Debatten om lagförslag 3210 inleds tisdagen den 13 oktober. Omröstningen om budgetens intäktssida är planerad till 20 oktober (Assembly dossier). Om nationalförsamlingen röstar ned den delen räknas hela budgetförslaget enligt budgetlagen som förkastat vid första behandlingen, innan ledamöterna går vidare till utgifterna (budget framework law).

Socialisterna har hotat med ett yrkande om att förkasta lagförslaget före debatten, vilket skulle fälla det innan ledamöterna börjar behandla det (Le Monde). Les Républicains vill se större utgiftsnedskärningar men motsätter sig en ökad skattebörda för pensionärer. Därmed står partiet emot förslaget om ett sänkt avdragstak.

Om parlamentet kör fast ger artikel 47 regeringen möjlighet att sätta budgeten i kraft genom förordning, alltså ett beslut som träder i kraft utan en slutlig omröstning. Det får ske först efter 70 dagar utan beslut (Légifrance). Ekonomiminister Roland Lescure sade på söndagen att han helst vill undvika den vägen, men kallade den en säkerhetsventil (La Croix).

Bryssel bestämmer inte vilka skatter Frankrike ska ta ut, men landet måste följa en överenskommen väg för att minska underskottet. Frankrike omfattas av EU:s förfarande vid alltför stora underskott, som gäller länder med underskott över 3 procent av BNP (Council of the EU). Den 8 oktober uppmanade euroländernas finansministrar Paris att anta en budget som skulle lugna investerarna (Reuters).

Den stora marginalen i fredagens omröstning säger mindre än den först kan ge intryck av. Ledamöterna avvisade utskottets kompromiss utan att enas om ett alternativ, och hela nationalförsamlingen kan rösta annorlunda om samma förslag. Om pensionsavdragets tak och beskattningen av sjuk- och arbetsskadeersättningar åter röstas ned i kammaren hamnar bördan i stället på underskottet. Lecornus ministrar måste då före den 20 oktober lägga fram ersättningsförslag med beräknad effekt. Ett allmänt löfte om besparingar kan inte ersätta skatteintäkter som redan räknats in i budgeten med konkreta belopp.