Irans sju villkor håller Hormuz stängt

Trafiken genom Hormuzsundet har sjunkit till en bråkdel av nivån före kriget. Iran säger nu att sundet förblir stängt tills Washington uppfyller sju villkor som Teheran inte har offentliggjort. Europeiska redare, försäkringsbolag och gasköpare väntar därför på villkor de inte kan läsa. En uppgörelse skulle ändå inte automatiskt få fartygen tillbaka.

Söndagen den 4 oktober sade Irans parlamentstalmannen Mohammad Bagher Ghalibaf att sundet skulle förbli stängt tills USA uppfyller sju villkor ”baserade på Islamabad-memorandumet”, enligt Nournews. Han räknade inte upp villkoren. Själva memorandumet har inte heller offentliggjorts: Tysklands utrikesdepartement beskriver det som en deklaration från juni 2026 där USA och Iran uttryckte avsikten att stoppa striderna. Villkoren har inte publicerats, och anfallen fortsatte därefter (Auswärtiges Amt).

Vad Iran har krävt offentligt

Iranska medier har beskrivit krav utan att publicera någon lista. En analys i Nournews den 29 september uppgav att paketet inte hade offentliggjorts officiellt (Nournews).

Där nämndes fyra krav som företrädare hade diskuterat. Iran vill att kriget avslutas på alla fronter, även i Libanon, och att USA häver sin marina blockad av iranska hamnar. Iran vill också att begränsningarna av landets oljeförsäljning tas bort och att frysta tillgångar frigörs. Rapporteringen visar inte om dessa fyra krav ingår bland Ghalibafs sju. Utanför förhandlingarna går det därför inte att veta om söndagens besked innebar något nytt.

Tvist om vem som ska agera först

De nuvarande förhandlingarna tog fart i FN, där utrikesminister Abbas Araghchi föreslog en sjudagarsplan med Qatar som medlare (UN). Washington skulle agera först, under fyra eller fem dagar (Franceinfo). Iran skulle öppna sundet först därefter, på den sjätte dagen. Donald Trump avvisade planen den 26 september utan att säga vilken del han motsatte sig (The Hill), vilket To Brief skrev om då.

Omkring den 29–30 september fick Araghchi amerikansk återkoppling via Qatars medlare i Doha (Reuters via Internazionale). En tjänsteman som fått information om samtalen sade att den stora tvistefrågan var ordningsföljden. På söndagen sade Irans utrikesministerium att USA:s förslag fokuserade på landets kärnenergiprogram, medan Teheran sätter Hormuz först (Xinhua). Ingen av sidorna har offentliggjort den amerikanska texten.

Den iranska planen anger konkreta åtgärder och en tidsföljd. Enligt uppgifterna är det just ordningsföljden USA invänder mot. Ett tidigt hävande av blockaden skulle innebära att Washington avstår från ett konkret påtryckningsmedel: USA:s militärkommando för Mellanöstern, US Central Command, uppgav att det fram till den 23 september hade dirigerat om 115 handelsfartyg på väg till eller från iranska hamnar (CBS). En vapenvila i Libanon kräver dessutom Israels medverkan, och inget amerikanskt åtagande binder Israel.

Varför en underskrift inte får fartygen tillbaka

Fartygsspårningsföretaget Windward räknade 17 passager genom sundet den 29 september, jämfört med omkring 135 om dagen före kriget (Argus). Den 1 oktober träffades ytterligare ett tankfartyg av en oidentifierad projektil (gCaptain).

Försäkringsbolagen avgör när fartygen återvänder. Krigsriskpremierna, kostnaden för att försäkra ett fartyg mot krigsskador, uppgick i slutet av augusti till 3–8 procent av fartygets värde. Före kriget låg de på omkring 0,25 procent, enligt den nederländska försäkringsbranschens organisation (Verbond van Verzekeraars). Organisationen sade att försäkringsskyddet förutsätter bekräftad minröjning och en period utan incidenter.

Washington har försökt övertyga marknaden. I Rotterdam den 1 oktober beskrev den amerikanske marinofficeren Matthew Kawas sundet som ”öppet” och uppmanade försäkringsbolagen att behålla skyddet (Schuttevaer). Nederländska redare svarade att positiva besked inte räcker förrän passagen är säker och tillförlitlig (Transport Online).

Europa betalar redan ett pris. Italienska Edison hade gått miste om 35 laster flytande naturgas från Qatar (Staffetta Quotidiana). Regeringar kan bidra till att göra farleden säkrare, men Europas främsta konkreta erbjudande förutsätter en uppgörelse: Emmanuel Macron sade den 18 september att Frankrike förberedde en defensiv eskortinsats först när ett avtal finns (Élysée). Ingen regering kan beordra försäkringsbolagen att återställa skyddet.

Ghalibafs besked ger rederierna ingen offentlig grund för att bedöma när Iran kan tänkas öppna sundet. En uppgörelse måste dessutom leda till säkra resor med försäkringsskydd genom farleden. För de europeiska gasköpare som väntar på leveranser från Qatar väger det provet tyngre än själva beskedet om att sundet öppnas.