Irland värnar jordbruket när EU-budgeten kapas med €141bn

I förhandlingarna om EU:s budget för 2028–2034 står jordbruksstödet och regionalstödet i centrum. Irlands utkast minskar EU-kommissionens utgiftsplan med 141 miljarder euro, omkring 8 procent, men lämnar stöden nästan orörda (förhandlingsunderlaget). I stället minskar anslagen till forskning, försvar och utrikespolitik. De regeringar som vill ha en mindre budget får nu ta ställning till vilka områden som ska bära de betydligt större besparingar de har krävt.

Beloppet 141 miljarder euro anges i 2025 års priser, utan hänsyn till inflation. Uppgifter om en nedskärning på 159 miljarder euro avser samma utkast räknat i löpande priser, där den beräknade inflationen ingår (Reuters). Irland har utarbetat texten eftersom landet innehar ordförandeskapet i ministerrådet det här halvåret. Ordförandeskapet roterar mellan medlemsländerna, och ordförandelandet leder regeringarnas förhandlingar.

Vad Irland skyddar – och skär ned

Utkastet är en så kallad förhandlingsbox: ett kompromissförslag från ordförandelandet som inte binder någon regering. Den garanterade miniminivån för jordbrukets inkomststöd ligger kvar på 261,013 miljarder euro, nästan oförändrad. Samtidigt höjs en gemensam budgetpost till 410,080 miljarder euro. Den omfattar både sammanhållningsmedel, EU-stöd till fattigare regioner, och andra program (förhandlingsunderlaget).

Besparingarna görs på andra områden. Jämfört med kommissionens plan minskar anslagen till forskning, industriell konkurrenskraft och säkerhet med 66,605 miljarder euro. Utrikespolitiken förlorar 33,064 miljarder euro. Där ingår stöd till länder som vill gå med i EU och till grannländerna i öst (New Union Post).

Irlands Europaminister Thomas Byrne beskriver texten som en kompromiss som ska föra förhandlingarna framåt (RTÉ). Upplägget ger båda sidor något: regeringar som vill hålla igen får en lägre totalsumma, medan länder som är beroende av jordbruks- och regionalstöd får behålla dem.

Den gruppen är stor. Den 2 oktober skrev 17 regeringschefer, med Italiens Giorgia Meloni och Rumäniens Nicușor Dan i spetsen, till EU och krävde att jordbruks- och sammanhållningsstödet skulle bevaras (Sloveniens regering). Vi rapporterade om kravet då (To Brief).

Varför budgetrestriktiva länder fortfarande är missnöjda

Sex medlemsländer betalar mer till EU-budgeten än de får tillbaka: Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark, Finland och Sverige. I augusti krävde de nedskärningar på ”flera hundra miljarder euro”, fördelade över alla utgiftsområden (gemensamt uttalande). Irlands förslag når inte dit. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sade att den föreslagna budgetnivån inte kunde ligga till grund för en överenskommelse (Tagesschau).

Finland visar den målkonflikt som uppstår. Statsminister Petteri Orpo kallade besparingarna för små. Samtidigt invände han mot att så mycket skärs ned på försvar, forskning och ny teknik (STT/Suomenmaa). I ett utkast som fredar jordbruk och regioner kräver han alltså både en mindre budget och skydd för de områden där nedskärningarna faktiskt görs.

Europaparlamentet invänder från motsatt håll. Parlamentets huvudförhandlare om budgeten, Siegfried Mureșan och Carla Tavares, avvisade utkastet den 10 oktober. De hävdade att nedskärningar i konkurrenskraft och utrikespolitik försvagar Europas förmåga att investera, stödja partnerländer och hantera kriser (Europaparlamentet).

Vem kan stoppa budgeten?

EU:s sjuårsbudget kräver enhälligt godkännande från alla 27 medlemsländers regeringar. Innan dess måste Europaparlamentet ge sitt samtycke med stöd av en majoritet av samtliga ledamöter (artikel 312). Varje regering kan alltså stoppa uppgörelsen. Parlamentet kan säga nej, men får inte skriva om budgetramen. Det kan bara godkänna eller förkasta det som regeringarna enas om. EU-ledarna ska diskutera texten vid sitt toppmöte den 15–16 oktober (Europeiska rådets dagordning).

En slutsats står klar: de sex länder som betalar mer till EU än de får tillbaka vill se betydligt större nedskärningar än Irland föreslår. Utkastet visar hur svårt det blir att hitta de pengarna när jordbruks- och regionalstödet skyddas. Då hamnar besparingarna i stället på forskning, säkerhet och utrikespolitik, områden som de sex själva säger att Europa behöver. Men det finns en lucka: de sex har inte lagt fram något detaljerat motförslag. Därför vet ingen ännu var de vill hitta de ytterligare miljarderna. Så länge Berlin, Haag och deras partner inte presenterar ett sådant förslag är Irlands text den enda genomarbetade skildringen av avvägningen.