Lågt vatten i Donau pressar rumänska elköpare

Sedan i somras har båda reaktorerna vid Rumäniens kärnkraftverk Cernavodă varit avställda. Den 11 oktober meddelade operatören Nuclearelectrica att de hålls avstängda tills vattenförhållandena i Donau medger säker drift. Något datum för återstart angavs inte (Nuclearelectrica). Beskedet innebär inget ytterligare bortfall av el från nätet. Det förlänger stoppet, och kostnaden drabbar först de företag som i förväg köpt el från kraftverket.

Reaktor 1 stängdes kontrollerat den 28 juli och reaktor 2 följde den 13 augusti (uppgift om reaktor 1, uppgift om reaktor 2). En studie av Rumäniens elförsörjning 2020–2025 uppskattade reaktorernas sammanlagda nettoeffekt till omkring 1,3 GW (studie om tillräcklig effekt). Nettoeffekten är den effekt som kan levereras till nätet sedan kraftverkets egen elförbrukning räknats bort. Uppgiften är en planeringsbedömning och visar inte hur stort bortfallet var en enskild dag.

Varför en avställd reaktor fortfarande behöver vatten från Donau

När en reaktor stängs av upphör kedjereaktionen. Bränslet avger ändå sönderfallsvärme, värme från radioaktiva sönderfallsprodukter, som pumpar måste leda bort. Nuclearelectrica uppger att båda reaktorerna är säkert avställda och att säkerhetsfunktionerna upprätthålls (Nuclearelectrica). Petre Min, chef för insatscentralen vid kärnkraftsmyndigheten CNCAN, sade att även avställda reaktorer behöver vatten från Donau och att personal ledde mer vatten mot intaget (HotNews).

Vattnet håller på att bli otillräckligt. Den 10 oktober redovisade vattenmyndigheten ANAR en nivå på −259 cm vid Cernavodă, tre centimeter över gränsen på −262 cm. Under den nivån kan kylpumparna inte längre hämta vatten på ett tillförlitligt sätt (Agerpres). Minustecknen anger nivån i förhållande till en fast referenspunkt, inte ett negativt vattendjup.

För att höja vattenståndet beordrade ANAR att ytterligare 20 kubikmeter vatten per sekund skulle släppas från Iezerreservoaren mellan den 10 och 18 oktober (Mediafax). Vi rapporterade om utsläppet när det inleddes (To Brief). Ingen publicerad mätning visar ännu hur mycket av vattnet som når kraftverkets pumpar.

Ett högre vattenstånd skulle inte i sig innebära att reaktorerna startas igen. Gränsen på −262 cm visar bara om pumparna kan ta in vatten. Operatören avgör om förhållandena medger säker drift, men har inte offentliggjort någon nivå som utlöser en återstart (Nuclearelectrica). Någon snabb lättnad väntas inte. Den 7 oktober sade energiministeriets statssekreterare Cristian Bușoi att prognoserna inte visade på någon varaktig höjning av vattenståndet i Donau under de följande tio dagarna (Digi24).

Vem betalar för elen som saknas

Elförsörjningen har fungerat trots att kraftverket stått stilla. Nätoperatören Transelectrica redovisade noll kärnkraftsproduktion den 11 oktober. Vindkraft, solkraft och import fyllde bortfallet, medan nettoimporten (el köpt från utlandet minus el såld dit) i genomsnitt var 446 MW under dygnet (Solar Industry).

Trycket hamnar på köparna. Nuclearelectrica hade sålt sin el i förväg till elleverantörer och stora förbrukare. Bolaget har därefter utfärdat force majeure-besked för vissa avtal, det vill säga meddelanden om att händelser utanför bolagets kontroll hindrar leverans (BVB). Köparna behöver fortfarande el och måste därför själva ordna ersättningsleveranser.

Bușoi uppskattade den kontrakterade volym som måste ersättas till omkring 900 MW. Han sade att köparna täcker behovet på dagen före-marknaden, där el auktioneras ut för leverans nästa dag, eller under topplasttimmar genom import från grannländer som Bulgarien. Priset kan då vara betydligt högre än i de ursprungliga avtalen (Digi24). Den volymen är inte ett ytterligare bortfall, utan den del av Cernavodăs produktion som redan hade sålts.

Beskedet den 11 oktober förlänger bortfallet, men ökar det inte (Nuclearelectrica). Så länge stoppet består måste köpare som fått force majeure-besked köpa el på den öppna marknaden och bära eventuell merkostnad jämfört med de ursprungliga avtalen (BVB). Hushållen påverkas bara om elleverantörerna för över kostnaden på dem. Det beror på kundernas avtal och hur länge vattenståndet i Donau förblir lågt. Bușoi har avfärdat uppgifter om 50 procents högre elräkningar, men räknar med ett betydande pristryck om utbudet förblir begränsat (Jurnalul).