Låg Donau hotar Rumäniens el

Vid Cernavoda, vid nedre Donau i Rumänien, rinner omkring 1 600 kubikmeter vatten per sekund. Det är mindre än 40 procent av det normala juliflödet (Digi24, Bloomberg). Kärnreaktorer är i grunden värmemaskiner. De producerar el, men överskottsvärmen måste ledas bort med vatten som pumpas genom kylsystemen. När floden sjunker för lågt kan pumparna inte längre köras säkert. Då stoppas reaktorerna, och planerbar el med låga utsläpp försvinner ur elsystemet.

Den 31 juli utlyste Rumänien nationellt energiberedskapstillstånd för augusti. Det handlar om en teknisk åtgärd för energisystemet, inte om ett konstitutionellt undantagstillstånd (Mediafax). Tillförordnade premiärministern Ilie Bolojan sade att torkan kan hota omkring 20 procent av landets elproduktion (RRI, Agerpres). De svagaste timmarna väntas infalla mellan 20.00 och 23.00, när solkraften faller bort samtidigt som hushållens elanvändning fortfarande är hög.

Problemet gäller inte bara Rumänien. Ungerns kärnkraftverk Paks har halverat produktionen. Bulgariens Kozloduy står under särskild övervakning. Som To Brief rapporterade förra veckan (To Brief) hade värmeböljan redan stoppat Cernavodas reaktor 1. Sedan dess har läget förvärrats.

Sänkta pråmar för att rädda en reaktor

Cernavodas reaktor 1 kopplades bort från nätet den 28 juli. Energidepartementet varnade för att kylpumparna kunde skadas om de pressades vid så låga flöden, med reparationer som i värsta fall kunde ta upp till ett år (Agerpres). Reaktor 2 klarade en nattlig genomgång den 30 juli och fick ligga kvar på nätet, men under strikt övervakning (Curs de Guvernare, Romania Insider).

För att hålla den sista reaktorn i drift avsatte Bolojan 7 miljoner lei ur regeringens reserv till akuta arbeten vid en förgrening uppströms, så att mer vatten leds mot Cernavodas intagsbassäng. Myndigheterna diskuterade också att sänka metallpråmar för att styra huvudströmmen mot kraftverket (Adevarul, Digi24). Rumänien bygger alltså om en bit av floden för att hålla en kärnreaktor igång.

Samma flod, samma press

I Ungern är läget ännu svagare. Vid mätstationen i Paks sjönk Donau till -122 centimeter den 30 juli, den lägsta nivån som uppmätts där (kormany.hu). Den 31 juli var en reaktor stoppad och en annan kördes på halv effekt. Produktionen låg därmed på ungefär hälften av kraftverkets kapacitet. Operatören MVM varnade för att ett fullständigt stopp kan bli oundvikligt inom några dagar (MVM Paks, HVG).

Bulgariens Kozloduy, som också kyls med vatten från Donau, var fortfarande i drift men hade aktiverat regler för drift vid mycket låga flodnivåer. Energiminister Iva Petrova kontaktade Serbien om hur flödena genom dammkomplexet Järnporten uppströms kan hanteras (24 Chasa). Österrikes största vattenkraftsproducent Verbund rapporterade samtidigt att torkan sänkt produktionen till 68 procent av plan (Kleine Zeitung). Lågt vatten slår därmed mot kärnkraft och vattenkraft samtidigt.

Vem betalar när billig el försvinner

När kärnkraft faller bort ersätts den av dyrare kraftslag. Rumänien räknade med en toppefterfrågan på omkring 7 300 MW, samtidigt som den inhemska produktionen bara låg på 4 000–4 300 MW. Redan under kvällen importerades omkring 1 700 MW, främst från Bulgarien (Profit.ro, EUAlive). Rumänien gick från elexportör till elimportör.

Gaskraftverk och batterioperatörer tjänar på knappheten, eftersom de kan sälja el under de dyra timmarna. Kärnkraftsoperatörer förlorar intäkter. Elleverantörer med fasta hushållspriser måste köpa ersättningsel dyrt på grossistmarknaden. Analytiker på ungerska Portfolio bedömde att import för att ersätta produktionen från Paks kan öka Ungerns handelsunderskott, alltså skillnaden mellan vad landet betalar för energi från utlandet och vad det får in från export, med upp till 1 procent av BNP (Portfolio). Bolojan bad rumänska hushåll att köra tvättmaskiner och varmvattenberedare efter 23.00 (Mediafax).

Risken är inte omedelbara strömavbrott. Problemet är att flera länder samtidigt förlorar billig el och därefter vänder sig till grannländer som brottas med samma flodnivåer. Prognoserna pekar på att flödet vid Cernavoda sjunker vidare mot 1 500 m³/s och att Paks når -130 centimeter till den 3 augusti (RRI, kormany.hu). Akuta pråmlösningar och flyttad elanvändning kan köpa dagar, inte veckor. Sommartorka kan nu slå ut planerbar el med låga utsläpp i flera sammankopplade elmarknader samtidigt. Europas nätplanering har ännu inte anpassats till det.