Rumänien skjuter ned två drönare

Rumänska F-16-plan sköt ned två jetdrivna attackdrönare över Svarta havet den 17 oktober. Den första sköts ned klockan 18.01, två minuter efter att den kommit in i rumänskt luftrum (MApN). Rumänien kunde agera på egen hand eftersom drönarna hade tagit sig in i landets luftrum. För att skydda handelsfartyg längre ut till havs, där fartyg attackerades tidigare i veckan, krävs ett beslut som Rumäniens allierade ännu inte har fattat.

Upptäckta i tid, nedskjutna innanför gränsen

Rumänsk radar följde en grupp luftmål omkring 120 kilometer öster om ukrainska Ormön, på väg sydväst, enligt försvarsministeriet. Två F-16-plan var ute på luftövervakning, den löpande fredstida bevakningen av landets luftrum. De lyfte klockan 17.43 och var redan i luften när den första drönaren kom in i rumänskt luftrum (Kyiv Independent).

Den andra drönaren sköts ned klockan 18.05, uppgav ministeriet (MApN). I en senare uppdatering identifierades båda som attackdrönare ur Geran-familjen (MApN), samma typ som Ryssland använder mot Ukraina. Drönarnas modell visar inte vem som avfyrade dem. Rumänien har inte offentliggjort varifrån de kom eller vad deras mål var.

Gränsen spelar roll eftersom Rumänien enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) råder över luftrummet ovanför territorialhavet, havsområdet närmast kusten. Piloterna öppnade eld över vatten, men försvarade rumänskt territorium. Förloppet var tydligt: radarn upptäckte drönarna, planen kom på plats och piloterna sköt först efter att drönarna hade kommit in i landets luftrum.

Fartygen utanför territorialhavet

Handelsfartygen som attackerades tidigare i veckan befann sig utanför territorialhavet, i Rumäniens och Bulgariens ekonomiska zoner. Där bestämmer kuststaten över fiske och resurser på havsbotten, men inte över luftrummet. En rumänsk pilot har tydligt mandat att agera mot en drönare ovanför territorialhavet. Längre ut finns ingen motsvarande garanti för fartygen.

Ministeriet har inte sagt att fredagens drönare var på väg mot fartyg, och inget offentligt underlag kopplar dem till de tidigare attackerna. De attackerna har inte tillskrivits någon offentligt (To Brief). President Nicușor Dan bekräftade att det rörde sig om drönarattacker men pekade inte ut Ryssland, vilket en anonym militär källa inom Nato gjorde (Reuters). Frankrike uppgav den 15 oktober att landet inte hade fastställt vem som låg bakom och inväntade utredningarna (franska utrikesministeriet).

Hittills har de allierades svar bestått av fördömanden och informationsdelning. Den 16 oktober fördömde Europeiska rådet, där EU-ländernas stats- och regeringschefer drar upp unionens politiska riktning, attackerna och krävde att den säkra sjöfarten återupprättas. Någon eskortstyrka beslutades inte (Europeiska rådet). NATO Shipping Centre sprider varningar till handelsfartygens besättningar, men skyddar inte fartygen (Nato).

Regeringarna har hittills avstått från att peka ut någon ansvarig och har inte aviserat några eskorter. De offentliga uppgifterna visar inte att det ena förklarar det andra. Företrädarna har inte heller angett några skäl.

Vem beslutar härnäst

Utrikesminister Oana Țoiu säger att Rumänien har begärt ett särskilt möte om försvaret av Svarta havet i Nordatlantiska rådet den 20 oktober (Politico). Där fattar Natoländerna beslut tillsammans, med en befogenhet som Rumänien saknar på egen hand. Bukarest kan skicka upp stridsflyg över territorialhavet. För att skydda sjöfarten på internationellt vatten med örlogsfartyg eller flyg måste de allierade ställa upp med styrkor och acceptera riskerna.

Det som hände i fredags är klart: Rumänien sköt ned två drönare efter att de kommit in i landets luftrum, och radarn hade upptäckt dem i förväg. För besättningarna längre ut till havs återstår EU-ledarnas fördömande av attackerna och Natos informationskanal. Än så länge har ingen regering ställt sig bakom ett uppdrag för att skydda dem. Ministrarna möts den 20 oktober och ska ta ställning till om det ändras.