Rumäniens miljardkrav möter två hinder

Rumänien lämnade på fredagen in sin femte utbetalningsbegäran inom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, RRF. Kravet gäller 2,84 miljarder euro och omfattar 75 delmål och mål (Digi24, Agerpres). Men en begäran är inte en utbetalning. Minister Dragoș Pîslarus egen genomgång visar att nettobeloppet snarare ligger kring 2,08 miljarder euro: 1,65 miljarder euro i bidrag och 433 miljoner euro i lån, sedan förskott som Rumänien redan fått räknats av (Mediafax, Stirile ProTV). Även den lägre summan betalas bara ut om EU-kommissionen bedömer att Rumänien har genomfört de reformer som landet lovat.

RRF, EU:s återhämtningsfond efter pandemin som finansieras genom gemensam upplåning på hundratals miljarder euro, bygger på en enkel princip: medlemsländerna får pengar när de visar att arbetet är gjort, inte när de skickar in en ansökan (EUR-Lex). Rumänien har ansökt. Nu avgör bevisningen.

Två månader för 75 kontrollpunkter

Kommissionen har omkring två månader på sig att granska Rumäniens underlag. Därefter får högre finansdepartementstjänstemän från medlemsländerna fyra veckor för att yttra sig innan någon utbetalning kan göras (EUR-Lex, IEU Monitoring). Regeringen säger att den vill få pengarna under 2026. Tidsplanen är pressad. Enligt kommissionens slutvägledning ska alla delmål vara uppfyllda senast 31 augusti 2026, de sista ansökningarna lämnas in före september månads slut och samtliga utbetalningar vara klara i december (Commission closing guidance).

Om kommissionen anser att delar saknas kan den hålla inne en del av betalningen. Spaniens sjätte begäran visar hur det fungerar i praktiken: Madrid fick 6,234 miljarder euro, men först sedan Bryssel godkänt 73 delmål och lämnat tre mål öppna på grund av brister i underlaget (RTVE, La Moncloa). Bryssel avslår normalt inte hela paketet. Det förhandlar, fryser delar och betalar ut dem när bevisen kommer in.

Kolstängningar och lönepolitik

Två delar i Rumäniens begäran framstår som särskilt känsliga. Den första gäller kolkraft och utsläppsminskningar. Den 6 augusti meddelade kommissionen att den skulle granska ändringar som Rumäniens parlament gjort i landets lag om utfasning av fossila bränslen. Ändringarna kan undergräva målet att ta 710 MW kolkraftskapacitet ur drift, ett delmål som Bryssel redan tidigare hade markerat som uppfyllt (Agerpres).

Den andra gäller lönelagen för offentlig sektor. Regeringspartierna är oense om lönetaken, och lagen måste antas senast den 31 augusti. Låsningen hotar omkring 771 miljoner euro i bidrag (Romania Insider, Antena 3). Som vi rapporterade för tre veckor sedan var lönelagen redan den mest politiskt utsatta reformen i Rumäniens plan.

Vem betalar om Bryssel håller inne pengar

Om ansökan godkänns får Rumänien EU-pengar som landet inte behöver betala tillbaka. Om Bryssel fryser en del av utbetalningen måste Rumänien i stället låna för att täcka hålet, skjuta upp projekt eller minska utgifterna. Enligt ZF ligger räntan på rumänska statsobligationer redan över 6,7 %, vilket gör det dyrt att ersätta gratis EU-bidrag med marknadsfinansiering.

Ett fullt godkännande skulle höja Rumäniens faktiskt mottagna bidrag till omkring 78 % av landets totala RRF-tilldelning på 13,57 miljarder euro, från 66 % i dag (ZF, Mediafax). Förlorarna vid en frysning blir skattebetalare som får bära dyrare upplåning och de lokalsamhällen som väntar på sjukhus och vägar som bidragen skulle finansiera.

För EU som helhet är frågan större än Rumänien. RRF finansierades genom skuld som togs upp för alla medlemsländers räkning (Council). Om modellen med betalning efter genomförande håller när tidsfristerna närmar sig angår varje land som står bakom den skulden. Rumänien har inte låst upp 2,84 miljarder euro. Landet har lämnat in en akt till Bryssel, och kommissionens bedömning, som väntas omkring oktober, avgör vad den akten är värd.