Sex regeringar oense om EU-budgetens nedskärningar

Irland, som leder förhandlingarna mellan EU-ländernas regeringar, har föreslagit en EU-budget för 2028–2034 på 1 826 miljarder euro. Det är mindre än de 1 985 miljarder euro som EU-kommissionen begärt (ORF, Council of the EU). Förslaget är ett förhandlingsunderlag, inte en beslutad budget. Tyskland och fem andra länder anser att summan fortfarande är för hög, men de är oense om vilka program som ska minska.

Den 10 oktober sade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz att en budget i den storleksordningen inte kan ligga till grund för en uppgörelse (German government). De irländska siffrorna visar varför det är enklare att kräva större besparingar än att hitta dem.

En del av skillnaden mellan totalsummorna beror på den inflation som väntas under de sju åren. I 2025 års priser, som håller köpkraften konstant, är Irlands förslag 141 miljarder euro, eller omkring 8 %, lägre än kommissionens (Council of the EU, Reuters). Båda beloppen är utgiftstak. De begränsar hur stora åtaganden EU får göra för programmen under perioden, men anger inte hur mycket som betalas ut på en gång.

Jordbruk och regioner skonas mest

Irland fördelade inte besparingarna jämnt, vilket vi skrev när förslaget lades fram (To Brief). Jordbruksstöd och sammanhållningsfonder, EU-bidrag som ska minska skillnaderna mellan rikare och fattigare regioner, ligger i en budgetdel som minskar med bara 3,4 % (Council of the EU). Den garanterade miniminivån för jordbrukarnas inkomststöd ligger kvar på drygt 261 miljarder euro i 2025 års priser (CAP Reform).

Andra delar av budgeten minskar mer. Budgetdelen för forskning, försvar och andra satsningar på konkurrenskraft minskar med 12,8 %, medan anslaget till utrikespolitiken minskar med 17,4 % (Council of the EU). Inom forskning och försvar står två poster för de största tydliga nedskärningarna. EU:s forskningsprogram Horizon Europe minskar från omkring 154,9 till 140,0 miljarder euro. Anslaget till försvarsindustri, säkerhet och rymd minskar från omkring 115,7 till 100,7 miljarder euro (Council of the EU).

Universitet och försvarsföretag förlorar inga pengar i dag, eftersom taken gäller framtida utgifter. Effekten kommer senare: universitet, laboratorier och försvarsleverantörer får konkurrera om en mindre pott, och färre av deras projektförslag kan få finansiering.

Större nedskärningar, men i vilka program?

Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike, Finland och Sverige har begärt besparingar på ”flera hundra miljarder euro” (Danish government). Deras gemensamma uttalande anger varken en ny totalsumma eller hur besparingarna ska fördelas mellan programmen. Det framgår inte heller om de ska räknas från kommissionens förslag eller från Irlands (German government). Merz har i alla fall gjort klart att Irlands nedskärning inte räcker.

De sex länderna vill också skära ned på olika områden. Danmarks finansminister Peter Hummelgaard vill att jordbruksstöd och regional utveckling ska utgöra en mindre del av budgeten (DR). Finlands statsminister Petteri Orpo vill också se en lägre totalsumma. Samtidigt anser han att försvar, forskning och ny teknik redan fått bära en alltför stor del av besparingarna. Han välkomnade att minimibeloppet för jordbruksstödet skyddas (Finnish government).

Båda linjerna möter motstånd utanför gruppen. Den 2 oktober krävde 17 regeringschefer, däribland Italiens Giorgia Meloni och Rumäniens Nicușor Dan, att jordbruks- och sammanhållningsstödet skulle bevaras (Slovenian government). Europaparlamentets huvudförhandlare, Siegfried Mureșan och Carla Tavares, invänder mot de nedskärningar Irland redan föreslagit inom konkurrenskraft och utrikespolitik (European Parliament).

Invändningarna väger tungt eftersom budgeten kräver både alla medlemsländers godkännande och Europaparlamentets samtycke (EU Treaty, Article 312). Varje medlemslands regering, liksom parlamentet, kan stoppa den slutliga uppgörelsen.

De sex länderna står därför inför två omstridda val. De kan skära djupare i jordbruks- och regionstödet, som 17 regeringar vill försvara, eller göra större nedskärningar i forskning och försvar, vilket Finland och Europaparlamentet motsätter sig. Merz har avvisat Irlands totalsumma utan att säga vilket alternativ han föredrar. EU-ländernas ledare diskuterar budgeten den 15–16 oktober (European Council). Om de sex inte har med sig en egen totalsumma och en lista över program att skära ned på, är Irlands förslag den enda konkreta sifferuppsättningen på bordet.