Turkiet bestrider Greklands tillstånd för Cypernkabeln

Den 6 november godkände Grekland sjömätning inför Great Sea Interconnector, undervattenskabeln som ska ansluta Cypern till det europeiska fastlandets elnät (Greek MFA, Reuters). Samma dag invände Turkiet skriftligen: en del av sträckningen går över en kontinentalsockel som Ankara deklarerade inför FN 2020. Turkiet hävdar att sjömätning där kräver landets samtycke, som inte har lämnats (Turkish notice register, Turkish Foreign Ministry). På lördagsmorgonen var forskningsfartyget Abeille Marengos senast registrerade position stillaliggande i hamnen i Heraklion på Kreta (MyShipTracking).

Ett tillstånd och ett motanspråk

Regeringarna meddelade sina ståndpunkter genom NAVTEX, radio-varningar till sjöfarten om förhållanden i ett visst område. Den grekiska stationen i Heraklion bad fartyg hålla sig undan från en sjömätningslinje som går från Kreta mot Cypern (Greek Hydrographic Service). Turkiets station i Antalya svarade att en del av linjen går över kontinentalsockeln som Ankara deklarerade inför FN 2020. Det är ett havsbottenområde utanför territorialvattnet där en stat gör anspråk på exklusiva rättigheter (Turkish notice register). Turkiets utrikesdepartement betecknade arbetet som marinvetenskaplig forskning och uppgav att landet aldrig hade lämnat sitt samtycke (Turkish Foreign Ministry).

En NAVTEX är en säkerhetsvarning till sjöfarten, inget tillstånd och inget avgörande om gränsdragningen. Tillståndet utfärdades i Aten tidigare samma dag, när utrikesminister Giorgos Gerapetritis undertecknade det som den franska kabelentreprenören Nexans hade ansökt om (Greek MFA, Reuters).

Ankara hävdar att sjömätningen inte kan genomföras utan turkiskt godkännande. Aten har utfärdat tillstånd utan att inhämta det. Ingen av huvudstäderna godtar den andras utgångspunkt om vilken karta som gäller för havsområdet mellan Kreta och Cypern.

Cypern får bära den största kostnaden om sträckningen förblir omstridd

Cypern är det enda EU-land som fortfarande saknar anslutning till det europeiska fastlandets elnät. Den omkring 898 kilometer långa kabeln är den överenskomna lösningen, med cirka 657 miljoner euro i EU-stöd (Commission, CINEA). EU:s pengar kan finansiera kabeln, men inte avgöra vem som får kartlägga sträckningen. Kostnaden för den olösta frågan fördelas ojämnt, och Cypern får bära den större bördan.

Enligt Cyprus Mail står Cypern för 63 procent av byggkostnaden för sträckan Kreta–Cypern, mot Greklands 37 procent. Kostnaden uppskattas till 1,9 miljarder euro och väntas stiga, samtidigt som sjömätning återstår på omkring 40 procent av havsbotten längs sträckan (Cyprus Mail). Så länge havsbotten inte har kartlagts är varken den slutliga sträckningen eller kostnaden fastställd.

Det här är inte första försöket. I juli 2024 stod grekiska och turkiska örlogsfartyg mot varandra i omkring 40 timmar nära ön Kasos (eKathimerini). Operatören uppger att den slutförde det tilldelade avsnittet, men att resten av sträckan mot Cypern fortfarande är omätt (ADMIE). Abeille Marengo kom till Kreta i slutet av oktober för att återuppta arbetet, som hade pausats (OT, To Brief).

Turkiets invändning är selektiv. Landet har gett sitt samtycke till sjömätning för en separat telekommunikationskabel i närliggande vatten, rapporterade Cyprus Mail (Cyprus Mail). För elkabeln har något samtycke inte lämnats. Skillnaden tyder på att motståndet gäller projektets politik, snarare än sjömätning i sig.

Den senaste AIS-signalen, från fartygens automatiska identifieringssystem, visade att Abeille Marengo låg stilla i Heraklions hamn med hastigheten noll klockan 00.20 UTC den 7 november. Ingen senare avgång hade registrerats på lördagsmorgonen (MyShipTracking). Satellitspårningen har luckor, så signalerna bevisar inte att sjömätningen förblir pausad. De visar var tvisten står: Ankara hävdar rätt att kräva samtycke för en sträckning som Grekland har godkänt. Varningarna avgör varken gränsdragningen eller om något arbete har inletts i det omstridda området.