Ukrainas robotförsvar hänger på Washington

Ukraina är beroende av USA för två saker som europeiska regeringar inte kan ordna fram med kort varsel: satellitbaserad förvarning om ballistiska robotar och Patriotrobotar för att skjuta ned dem. Det beroendet har hamnat i centrum för en tvist om huruvida Washington håller tillbaka stödet till Kyiv för att stoppa Ukrainas angrepp mot ryska raffinaderier. Uppgiften om påtryckningar har framförts och avvisats, men beroendet ger USA inflytande i vilket fall.

Angreppet den 13–14 oktober visade vad som står på spel. Ukrainas generalstab uppgav att landets styrkor stoppade fyra av de 39 robotar som Ryssland avfyrade på ballistisk bana (Ukrainian General Staff). Siffran förklarar inte varför luftförsvaret inte räckte till. Den visar däremot hur begränsat Ukrainas skydd är mot de vapen där landet är mest beroende av USA.

Vad Washington anklagas för

Donald Trumps sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner tog enligt Financial Times upp möjligheten att avsluta underrättelsesamarbetet om Ukraina fortsatte angripa raffinaderier under samtal i Miami (Financial Times). Tidningen hänvisade till personer med insyn i mötet. En amerikansk tjänsteman med direkt kännedom om mötet gav en annan bild. Enligt den var det inget hot, utan en påminnelse om att USA förser Ukraina med ammunition och underrättelser. Påminnelsen kom från en president som lägger skulden för de högre bränslepriserna i USA på raffinaderiangreppen (Axios).

Två andra händelser har stärkt Kyivs misstankar. Zelenskyj säger att partnerländerna inte varnade inför att fem ryska ballistiska robotar slog ned i Kyiv den 12 oktober, och han misstänker att tystnaden var avsiktlig (AP). Anonyma amerikanska källor uppgav för CBS att tjänstemän skyllde på vädret när ett system för upptäckt av robotuppskjutningar inte fungerade. Ukrainska företrädare avvisar den förklaringen (CBS).

Satellitförbindelserna till Ukrainas mobila militära terminaler försämrades också. Två amerikanska tjänstemän och en västerländsk företrädare uppgav för Reuters att begränsningen följde på en order från Vita huset. Vita huset förnekar inblandning, och Trump hävdar att underrättelsesamarbetet aldrig avbröts (Reuters).

Uppgifterna bygger på olika underlag. Hotet har rapporterats men förnekas. Orsaken till bristen på förvarning är omstridd. Tjänstemän som inte namnges pekar ut Vita huset bakom satellitbegränsningarna. Sammantaget visar uppgifterna att Washington har verktyg att påverka Kyiv samtidigt som USA öppet motsätter sig raffinaderiangreppen. De visar inte att USA generellt har stoppat stödet, och de belägger inte att begränsningarna infördes som straff för angreppen. EU-ledarna hade redan satellit- och varningsfrågorna på dagordningen den här veckan (To Brief).

Två luckor som Europa inte kan täppa till i vinter

Patriotlagren är det mest akuta problemet. En ukrainsk företrädare uppgav för Washington Post att bara ett par robotar återstod. En högt uppsatt Natotjänsteman sade till tidningen att robotar fortfarande levererades genom PURL (Washington Post). Inom ramen för PURL betalar europeiska allierade för amerikanska vapen till Ukraina, men USA avgör fortfarande när de skickas.

Zelenskyj har antytt en egen bytesaffär: Ukraina kan avvakta med angrepp mot raffinaderier om Washington skickar fler Patriotrobotar (BBC). Det är hans villkor, inget avtal.

Europas egna Patriotförband är redan bundna till andra uppgifter. I maj förlängde det nederländska försvarsdepartementet landets Patriotinsats i Polen till början av december (Dutch Defence Ministry). Batterierna skyddar den logistikknutpunkt som västliga vapen passerar på väg till Ukraina. Om de flyttas österut lämnas försörjningsleden oskyddad.

Förvarning om robotuppskjutningar är en mer långsiktig brist. I januari pekade International Institute for Strategic Studies ut USA som Europas enda leverantör av rymdbaserad förvarning om ballistiska robotar. Satelliterna upptäcker uppskjutningar och ger luftförsvaret tid att reagera (IISS). Frankrike och Tysklands gemensamma JEWEL-program syftar till att skapa en första europeisk förmåga i början av 2030-talet (French Defence Ministry).

EU:s styrka ligger i finansieringen. Vid toppmötet den 15–16 oktober välkomnade EU-ledarna ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina och ställde sig bakom en koalition för försvar mot ballistiska robotar (European Council conclusions). Ingen EU-institution kan dock beordra en nationell underrättelsetjänst att dela uppgifter eller USA att skicka en enda robot.

Satellitfrågan har åtminstone någon som ansvarar för att ge svar. Den 15 oktober skrev en grupp senatorer från båda partierna till försvarsdepartementets generalinspektör, som granskar departementet internt, och frågade vem som godkände begränsningarna (Senate letter). Svaret skulle klargöra vem som fattade det beslutet, men inte avgöra vad som låg bakom i stort. Europeiska regeringar behöver inte invänta beskedet: deras handlingsutrymme är redan tydligt. De kan betala för Ukrainas robotförsvar, men på flera års sikt kan de inte ersätta de amerikanska varningssatelliterna och Patriotleveranserna som utgör dess kärna. Det ger Washington inflytande över Kyiv, oavsett om USA har använt det som vedergällning för angreppen mot raffinaderierna.